Presentation av författarna Ge oss din åsikt Föregående sida Nästa sida

mini midi maxi

Bild 1.2 Skapelse eller evolution

2.1 Allmänt

När Darwin i mitten av 1800-talet förde fram evolutionsteorin verkade den så enkel och förnuftig, att den snabbt vann allmän acceptans. I dag vet vi dock:

Vår likhet med djuren, brukar allmänt anföras som ett argument för evolutionen. Men denna likhet kan lika väl anföras som ett argument för att allt liv har en och samma skapare, som valt att repetera sina beprövade lösningar i nästa skapelsesteg.

Med 1800-talets enkla världssyn, verkade det inte så omöjligt att slumpen skulle ha klarat av att testa fram alla lyckade lösningar under de många miljoner och miljarder år som kanske stått till förfogande.

Men hur stor chans anses då slumpen ha, sett med vår tids vetande, att skapa funktionsdugliga lösningar? Vi skall i korthet försöka att belysa det något med två ytterlighetsfall - en enkel cell och
vår mycket komplicerade hjärna.

2.2 Den enklaste tänkbara cellen

Allt liv i varje enskild cell i våra kroppar liksom samfunktionen med andra celler styrs av den genetiska koden. Av stabilitetsskä1 består den av en dubbel informationskedja, där varje länk utgör en informationsenhet.

Var och en har sin speciella uppgift, som att starta en process, driva den framåt, eller stoppa den. Vår kropps celler är för komplexa för en enkel sannolikhetsberäkning. Redan den minsta nu kända cellen på jorden innehåller ca: 100 000 informationsenheter. Vi skall här endast i sammandrag citera en svensk forskare Allan Emrèn vid CTH, som antagit att den minsta cell som överhuvudtaget kan tänkas vara bärare av liv måste ha minst 9100 informationsenheter.

I naturen finns 20 aminosyror, av vilka minst 4 ex.vis A;B;C;D. skall kombineras 3 och 3 i olika följdordning ( ABC-CAB-BDC- osv.) för att bygga upp en informationskedja om 9100 enheter. Dessa 4 aminosyror kan därvid kombineras på 10 e 5580 olika sätt. Detta är ett svindlande stort tal speciellt när man betänker att bara en enda av dessa kombinationer kan erbjuda de rätta förutsättningarna för liv

Man antar att livet började i havet, genom att starka åskväder i jordatmosfären producerade aminosyror som sen regnade ner i havet. Havet innehåller 10 e 18 m3 vatten som kan antas innehålla 10 e 27 aminosyror per m3. Havet innehåller då 10 e 45 aminosyror som tillsammans kan bilda högst 10 e 41 kedjor. Om en sådan kedja inte får liv antas den sönderfalla inom en sekund. Eftersom jorden har funnits i 10- 15 miljarder år eller 10 e 17 sek. kan slumpen under denna tid ha hunnit pröva på högst 10 e 58 kombinationer. Talet är visserligen mycket stort, men ändå försvinnande litet i förhållande till de 10 e 5580 möjliga.

Slutsats Slumpens chans att hitta just den rätta lösningen för en levande cell inom den tid som stått till buds, blir bildligt talat inte ens en 1000:e dels millimeter i förhållande
till avståndet från jorden till solen.

2.3 Vår komplicerade hjärna

Vi kan konstruera datorer och rymdskepp, men vår hjärna överträffar dem alla. Vår hjärna innehåller ex mer än 1000 miljarder celler. ( lika många som det finns stjärnor i vår galax ) Många celler kan kommunicera med 1000-tals andra celler, i ett så omfattande nätverk att enbart längden av nervbanorna motsvarar avståndet från jorden till månen. Varje enskild cell är nästan lika komplex som en hel värld.


Cellerna liknar på sätt och vis ett träd med en buskig krona och en lång rot:

Allt som tar sig genom den svårforcerade cellväggen, cellmembranet, demonteras och användes om och om igen. Allt liv inom cellkroppen liksom signaltolkningen styrs av samhällets lagsamling, den s. k. DNA-koden.

Varje cell kan ta emot upp till 200 kemiska/elektriska budskap i sekunden. Detta är visserligen väsentligt mindre än i en vanlig dator, men eftersom varje cell i stället kan kommunicera med så många andra celler i ett 3-dimensionellt nätverk, så överträffar hjärnans totala signalbehandlingskapacitet världens största datorer flera miljoner gånger.

Ur något som för oss verkar som ett "kaos av signaler" klarar hjärnan att sortera ut den miljontedel av informationen som den betraktar som viktig och därför medvetandegör för oss. Den bortsorterade informationen behöver trots detta inte vara bortkastad. Den lagras delvis i vår minnesbank i det undermedvetna, och kan därför komma att påverka oss senare.

De 1000-tals signaler som per sekund bearbetas, tolkas och lagras i hjärnan, består av både elektriska impulser och komplicerade kemiska förlopp. De många mottagarna, receptorerna på cellträdets grenar är som nämnts specialgjorda för att förstå ett speciellt språk. De lyssnar bara på ord de känner igen. Många händelser i människans kropp föregås dessutom av ett intensivt samtal mellan träden, lik en stormby som drar fram genom skogen.

Man uppskattar att det kanske krävs 100-200 år av ytterligare forskning innan vi i förstår i detalj hur hjärnan fungerar. I dag vet man ex vis inte ens vad en tanke är, och än mindre hur hjärnan klarar av att sortera tankarna till en korrekt medvetandegjord information.

Hur kan den då ha lyckats utveckla sig själv utan grova fel? För när våra forskare ex vis utvecklar mediciner har de ofta många biverkningar. Hur kan vi då tro att den blinda slumpen och naturen själv under utvecklingens gång varit så mycket bättre än vad våra forskare är, i att hitta just de rätta lösningar för hjärnans styrsystem?

Evolutionens kamp för människorasens överlevnad kan inte heller förklara vår hjärnas enorma överkapacitet. För vår hjärna är så mycket mer utvecklad än vad som rena överlevnaden kan ha krävt.

Därför har vi med hjälp av den och modern forskning kunnat utforska en hel del om naturens uppbyggnad, allt från världsrymden till mikrokosmos, samt ställa frågor som "Vem är jag? Varför finns jag till? Vart är jag på väg?"

Fråga Kan meningen vara den som Bibeln hävdar, nämligen att vi genom att betrakta Guds skapelseverk skall kunna förstå att han finns till, och dessutom något om livets mening? ( läs Rom.1:19-20 samt bild 1.4 maxi -text )

Ett av de största problemen med vår ökade kunskap är, att vi nu också skapat så pass farliga förstörelsevapen att de utgör ett hot mot hela mänsklighetens existens. Detta hot kvarstår så länge vi envisas med att äta av kunskapens träd i stället för av livets träd se bild 2.4.

2.4 Utvecklingslärans akilleshäl

Redan Charles Darwin insåg att utvecklingslärans mest sårbara punkt var en eventuell komplexitet i skapelsen. För på hans tid såg man närmast på en enskild cell som på en okänd svart låda. Därför skrev han redan i sin berömda bok "The Origin of Species" följande.

"Om det kan bevisas att det existerar ett så komplext organ, att detta icke på något sätt har kunnat utvecklas genom många små förändringar (stegvisa mutationer), så kommer min teori att falla samman"

I dag har utvecklingen inom mikrobiologin under de 40 senaste åren gläntat på lådan för oss. Därför inledde Michael Behe ett veritabelt intellektuellt jordskred när han 1996 i sin bok "Darwins black box: The Biochemical Challege to Evolution" skrev följande. "nu kan vi tryggt säga att Darwins teori absolut har fallit samman" Han visar sen att redan en enskild cell är så komplex, att den utgör ett system av enskilda delar vilka alla måste ha förmåtts att samarbeta samtidigt redan från början. Tar man bort vilken som helst enskild del så slutar hela systemet att fungera. Till råga på allt är varje cell faktiskt proppfull av dylika komplexa delsystem.

Den vetenskapliga tidskiften "The Cronicle of Higher Education" recenserade därför boken under den iögonfallande rubriken. - En biokemist utmanar darwinister att erkänna existensen av "en intelligent konstruktör" Redan några månader efter det att Darwins Black Box publicerats hölls en internationell konferens vid Biola University i Los Angeles där man diskuterade nya ledande principer för forskningen. Grundtanken var grovt förenklat att ställa frågan.

Vilken av nedanstående tre möjliga förklaringar synes vara den bästa?

Behe och hans likasinnade forskningskolleger som tror att Gud är denna intelligenta konstruktör har därför med sitt arbete inte bara inlett raseringen av darwinismens intellektuella murar på molekylär nivå.

De har också stakat ut vägen till ett helt revolutionerande vetenskapligt paradigmskifte. (= byte av "trossystem", mer härom under bild 3)

2.5 Möjligheterna för biologiskt liv kontra död materia.

Evolutionsteorin kanske kan förklara en del av växt och djurlivets mikroutveckling.

Men evolutionsteorin kan absolut inte förklara hur slumpen lyckats med att välja rätta parametrar då det gäller de naturlagar som styr den döda materiens uppbyggnad. Hit hör atomernas struktur och planeternas rörelser. Här krävdes dessutom ofta en verklig "finjustering" av flera kritiska parametrar, för att världen skulle bli som den är i dag, d v s sådan att den kunde erbjuda de rätta förutsättningarna för livets uppkomst och fortlevnad.

2.6 Sammanfattning

Ovanstående tre exempel åskådliggör det faktum, att forskarna under 1900-talet allt mer påvisat hur mycket mer komplicerad världen är än vad man trodde på 1800-talet. När evolutionsteorin lanserades var det därför relativt lätt att tro att slumpen och kampen för tillvaron varit tillräckliga drivkrafter för livets utveckling. I dag verkar det som om de rätta livsvillkoren nästan alltid balanserar på en knivsegg. Därmed framstår den blinda slumpens möjlighet, att testa fram just de rätta lösningarna, som allt mer osannolik under den tid som stått till buds. Detta gäller än mer sen man tror att den tillgängliga tiden för utvecklingen förr är 10 än 15 miljarder år.

I stället verkar det som om en mästerhand rakt upp och ned programmerat livets utveckling, allt ifrån universums tillblivelse, ner till mikrokosmos i cellerna och arternas mångfald på jorden. Det intressanta är därför att även andra forskare än mikrobiologer insett detta och numera ofta finner det lättare att tro på en intelligent Skapare, än vad gemene man tillsvidare gör. Ett exempel härpå är bland annat prof. Davies bok "I huvudet på Gud"

Jag anser mig inte härmed ha presenterat några vetenskapliga bevis för Guds existens.

Men påståendet att evolutionsteorin bevisat att Gud inte existerar, framstår däremot i dag allt mer som en lögn, än som en sanning.

I takt med att sanningen om vetenskapens upptäckter och kunskapens begränsningar når allmänheten, bäddar detta säkert för ett nytt andligt uppvaknande, med en förnyad tro på en Skapare. Vår förhoppning är därför att även du skall våga börja bejaka din Skapare och Gud och få uppleva något av livets verkliga mening.

2.7 Evolutionsläran och nazismen

Evolutionsläran inbjuder inte bara ateism, som gör att man missar livets mening. Den reducerar också människan "från bibelns nästan ett gudaväsen" till närmast ett djur. Grundidén i en ohämmad evolution är ju att bara den starkaste anses ha rätt att överleva. På detta byggde Nietzsche vars tankar formade nazismen.

Mänskligheten uppdelades därvid i:

Jag är tillräckligt gammal för att ha sett hur folk dyrkade Hitler och offrade sina liv för att genomföra nazismens ide, som den gången kostade livet för omkring 30 miljoner människor.

Om nu ursynden, som är själviskheten, ändå med tiden lyckas att förstöra vår värld, så kommer Gud ändå att segra till slut, när han som sitt sista verk skapar en ny himmel och en ny jord där bara rättfärdighet bor. (Upp.21:1 samt Serie 2 bild. 4.8 och 4.9 )

2.8 Skapelseberättelsen

Trots all kritik framstår Bibelns skapelseberättelse allt mer unik. Hednareligionernas berättelser är myter som inte tål någon djupare jämförelse ur vetenskaplig synpunkt.
Bibeln anger däremot att livet på jorden uppträder i samma följdordning som vetenskapen kommit fram till. Livet börjar i havet och fortsätter sen på land med växter, djur och sist människan.

Bibelns ord för de sju skapelsedagarna skulle även kunna översättas med sju skapelseperioder. Bibeln använder nämligen ordet dag, inte bara för 24 timmar, utan också för väsentligt längre perioder. Ex.vis har perioden "Frälsningens dag" hittills varat i ett par tusen år. Vidare är tusen år för Gud som en dag. (Ps 90:4-6.) Slutsatsen av allt detta blir därför, att vår och Guds tideräkning inte alltid behöver ha så mycket gemensamt.

Med lite välvilja kan man kanske rent av tolka in hela universums tillblivelse enligt Big bang teorin.
(Se nästa avsnitt som bygger på prof. Stoners bok "Science speaks.")

Bibelns skapelseberättelse vill i första hand inte tala om för oss HUR livet uppkommit utan VARFÖR. Bibeln vill visa att bakom livet på jorden finns en Skapare som har en avsikt med sin skapelse.

Bibelns centrala budskap är därför tidlöst, för att den skall kunna vända sig till alla människor, under alla tider på jorden, oberoende av deras vetenskapliga eller kulturella bakgrund.

Många tror att Gud avslutade sitt verk med skapelsen enligt 1Mos.kap 1-2 och sen dess lever i den sjunde dagens vila. Men bibeln visar längre fram, att han då bara avslutade de grundläggande faserna.

Just nu vill Gud omskapa alla människor, som tycker att deras liv känns tomt och meningslöst,
till livsförvandlade Kristuslika människor.

EN JÄMFÖRELSE MELLAN SKAPELSEBERÄTTELSEN OCH BIG-BANG-TEORIN

Bibelns författare har ofta haft den svåra uppgiften att försöka förklara komplicerade förlopp långt innan dagens vetenskapliga begrepp var uppfunna. I dag vet vi ex.vis:

UNIVERSUM ÖDE OCH MÖRKER

     

Utdrag ur Bibeltext

Kan tolkas som

Kommentar till bibeltexten

     

1. I begynnelsen skapade Gud himmel och jord
(1Mos kap.1 och 2)

Allt synligt har tillkommit ur osynligt

därför att ett annat bibel ställe säger. " I tron förstår vi att världen har formats genom ett ord från Gud och att det vi ser inte har blivit till av något synligt"
(Hebr. 11: 3 ur NT 81 )

     

2. Och "jorden" var öde och tom. Och mörker var över djupet.

Jordens plats i universum var öde, tom och mörk.

Bibeln lär allmänt att Gud alltid skapar genom sin ande.(den Helige Ande)

     

3. Och Guds Ande svävade över vattnet.

Den skapande Anden svävade över ett moln av vätgas
(jfr tyskans Wasserstoff)

Genom att använda ordet vatten försöker författaren så gott det går rikta tanken mot skapelsens grundelement

     

GUD STARTAR BIG-BANG

     

4. Gud sade "Varde ljus och Gud kallade ljuset dag"

Nu först tänds ljuset i universum

Vid fusionen bildas ur vätgasmolnet

  • tyngre atomer = fast materia samt
  • ljus som biprodukt
     

5. "Varde mitt i vattnet ett fäste som skiljer vatten från vatten "

fast materia bildas som sen delas så att dagens himlakroppar bildas

En explosion splittrar slutligen allt. Genom tyngdkraft och rotation samlas resterna till solar, stjärnor och planeter. Den sida av jorden som vetter mot solen har nu dag

HIMMEL OCH JORD DEFINIERAS

     

6." Gud kallade fästet himmel och

-himlafästet samt

Kontinentalsocklarna reser sig ur havet och bildar torr mark.

     

7. Gud sade "samle sig vattnet under himlen till en särskild plats så att det. torra blir synligt"

- havet och torr mark definieras

I början omgavs jorden av en drivhusatmosfär som vattnade marken. Detta framgår klart av tillägget i Mos.2:5-6 med orden: "Gud hade inte låtit det regna på jorden - men en dimma steg upp från jorden och vattnade hela marken".

     

LIVET PÅ JORDEN BÖRJAR

     

8. Gud sade" Frambringe jorden grönska"

- med de gröna växterna

Den enklaste livsformen är växter.
På land ger sen drivhusklimatet upphov till de enorma skogar vars träd gett oss kolfyndigheterna. Solen syns ännu inte klart på jorden. Först när växterna
bundit tillräckligt

     

9. " varde på himlens fäste ljus som skiljer dag från natt och varde de till tecken till att utmärka tider dagar och år"

-förutsättningarna för tideräkningen på jorden skapas

med koldioxid och vatten, klarnar atmosfären så att solen och stjärnorna blir synliga.

     

10. "Frambringe vattnet vimmel av levande varelser flyge och fåglar"

djurlivet börjar i havet och fort sätter i luften

Djurlivet som är mer komplicerat börjar i vattnet där omgivningen är fördelaktigare än i luften och på land

     

11. " Frambringe jorden levande varelser.

och på land

 
     

SIST KOMMER SÅ MÄNNISKAN

     

12."och Gud skapade människan till sin avbild"

som är något mer än djuren

Både djur och människor är gjorda av död materia som fått liv. Men människan är unik på grund av:

     

13."av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa."

 

likheten med Gud samt livsanden från Gud

 

Därmed var grunden lagd för att människan skulle kunna utvecklas till något mer än djuren.

2.9 Evolutionsteorin kontra syndafloden.

Livet på jorden behöver inte alls ha funnits i 10- 15 miljarder år, om man tror på Bibelns berättelse om en stor världsomfattande syndaflod. I dag finns det många exempel som talar härför. Här är några:

Klimatet förändrades till det vi har i dag med iskalla poler och torra heta öknar. Evolutionsteorin antar inga sådana drastiska globala klimatskillnader

Kanske återupprättas det ursprungliga drivhusklimatet i tusenårsriket bl.a. genom att atmosfären förändras av de enorma jordbävningarna och vulkanutbrotten i samband med den sjunde vredesskålen.

En intressant detalj kan också vara, att ormen i så fall mister sitt gift, enligt tester som gjorts i USA precis som Bibeln förutsäger.

Två helt andra rön kan tvinga utvecklingsbiologerna att börja ompröva jordens ålder. Nuvarande beräkningar bygger bl.a. på att ljushastigheten är konstant, samt att en DNA-mutation uppstår ungefär var 600 generation.

Redan 1983 påvisade den australiensiske astronomen Setterfield att om ljusets hastighet avtar med tiden, så kan jordens ålder snarare vara tiotusentals år än 10 miljarder år. Och om en mutation sker var 40:e generation som nyare rön tycks peka på, så är människosläktets ålder snarare 6000 år än 200 000 år.

 

Under nästa bild vill vi därför varna för en blind tro på vetenskapens s.k. bevisade fakta

 

2.10 Guds-troende / Skapelse-troende vetenskapsmän (nytt tillägg)

Den numera döde forskaren Albert Einstein påvisade att energi och materia bara är två olika former av samma sak. Vid kärnklyvningen, i ex.vis en atombomb eller ett kärnkraftverk, omvandlas därför en mindre del av materien till energi. Bland annat på grund av denna epokgörande upptäckt, anses Einstein av många vara 1900-talets största geni.

Prof. Einstein som var av judisk härkomst, trodde fullt och fast på existensen av en intelligent Skapare av både universum och mänsklighet. Ett av hans berömda uttalanden mot slumpen som aktör, var bl.a. att "Gud kastar minsann inte tärning."

När folk därför med näsan i vädret påstår att de inte kan tro på Gud av intellektuella skäl, så kan vi stillsamt påpeka att i så fall anser de sig vara klokare än 1900-talets största geni Albert Einstein.

Under de sista åren av sitt liv lär Einstein ha använt större delen av sin forskartid och kraft, till att försöka förstå Guds djupaste mening och plan med judafolket. ( Vad han eventuellt kom fram till, har jag tyvärr ingen information om. Men Serie 2:s maxitext 5.9 sammanfattar min egen bibelsyn i frågan.)

Andra vetenskapsmän från denna tidsepok med ödmjukhet inför skapelsens ofattbara under, var Niels Bohr, Max Plank och Werner Heisenberg, samt Werner von Braun, som vi berättade mer om under punkt 1.6.2.
En delvis samtida svensk forskare i kärnkemi och kärnfysik var prof. Wilhelm Forsling. Utöver sin forskning, var han som kristen i långa tider starkt engagerad i kristna aktiviteter bl.a. i Svenska Kyrkan och EFS. Han förenade ända till sin död 2002 naturvetenskaplig kunskap med en varm kristen tro. I detta såg han fler gemensamma nämnare än motsättningar mellan tro och vetande.

Två nu levande personer är för det första prof. Davies, vars mycket läsvärda bok "I huvudet på Gud" vi omnämnde under punkt 2.6

En alldeles nypublicerad bok (i juni 2002) av Dr Denis Alexander och som förväntas bli en verklig bestseller heter "Rebuilding the Matrix - Science and Faith in the 21st century". Den har redan på några få månader idel lovord av 9 tidningar och 4 professorer. Exempelvis skriver professorerna. R.White respektive prof. Brian Heap bla. följande: "Denna bok erbjuder goda argument för en återförening mellan vetenskap och tro i en allt mer komplext sammansatt världsbild" samt "Denna bok borde bli en obligatorisk läsning för såväl vetenskapsmän som humanister, både för dem som har tro eller saknar tro, samt för såväl specialister och generalister".

2.11 Skapelseberättelsen motsäger inte evolutionen ! (nytt tillägg)

Om vi läser själva Skapelseberättelsen och syndafallsberättelsen utgående från de tre sista versernas beskrivning av syndafallets konsekvenser i 1Mos.3, kan vi komma fram till en helt annan tolkning av livet på jorden före syndafallet.
Då inser vi att Paradisets idealiska förhållanden bara rådde inom ett mycket begränsat område. Där utanför rådde, bland djuren "kampen om tillvaron" d.v.s. evolutionens och "djungelns hårda lag."

Efter syndafallet drev Gud Adam och Eva ut ur Paradiset, varefter han satte två änglar till att med sina dragna svärd hindra dem från att återvända till Paradiset och där äta av Livets träd.

Guds A-plan, som tyvärr misslyckades, skulle då ha varit att människorna, i en kärleksfull gemenskap med både Gud och varandra, skulle ha förökat sig, och på så sätt med tiden uppfyllt hela jorden.Därmed skulle den fridfulla atmosfär som i början bara rådde inom själva Paradiset, ha brett ut sig för att till slut påverka och förvandla hela naturen och djurlivet på jorden. Ungefär som Bibeln lovar att det skall bli under det kommande Tusenårsriket.

Nu tvingades Gud utösa sin B-plan. Att det kunde gå så illa, blev dock ingen överraskning för treenigheten. Enligt Bibeln var Jesus Guds planerade offerlamm redan före världens begynnelse. Men den blev mycket svårare inte bara för oss människor, utan också för Gud, Jesus och den Helige Ande.
Denna B-plan blir nu inte genomförd i sin helhet förrän mänsklighetens totala tid på jorden är slut. (Serie 2 bild 4.5 ger dig en viss överblick av tidsåldrarna med det tillhörande Frälsningsverket.)

I många år har jag funderat att om det nu verkligen gick till så här, varför skulle Gud då ha använt sig av evolutionen med dess "hårda kamp om tillvaron," när han skapade djurvärlden?

Det mest förnuftiga svar som jag kommit fram till kan sammanfattas i följande punkter:

Men ännu är det långt kvar innan slutackordet ljudit och Djävulen för evigt blivit totalt avslöjad och besegrad. På vems sida ställer du upp?


Presentation av författarna Ge oss din åsikt Föregående sida Nästa sida