Bild 1.3 Fyra vägar till kunskap

Med den här bilden skall vi försöka belysa vad vi egentligen vet om den värld som vi lever ì och på hur pass säker grund vårt vetande bygger.

3.1 Delbild 1 FÖRNUFTETS VÄG

De matematiska vetenskaperna utgör troligen vårt bäst bevisade kunskapsområde. Gång på gång möter vi här uttrycket "vilket skulle bevisas". Men har du tänkt på att grunden för allt detta vetande har ingen människa kunnat bevisa? Ingen kan bevisa en så enkel sak som att 1 + 1 = 2 eller att fyra ettor tillsammans blir fyra.

Först sedan Du tror på dessa axiom som inte kan bevisas, kan Du genom ett förnuftigt tänkande gå vidare och dra slutsatsen att också 2 + 2 måste bli 4.

Förr i världen hade man en övertro på förnuftets förmåga att ensamt utforska den värld vi lever i. Den sortens forskare kallar man numera föraktfullt för rationalister. Det visade sig nämligen att rationalisterna kom till helt verklighetsfrämmande slutsatser, när de inte tillräckligt kontrollerade sina slutsatser mot sin omvärld.

Ex.vis trodde man förr att planeternas rörelser i kosmos fungerade ungefär lika mekaniskt som ett urverk. I dag vet vi att kosmos är i ständig expansion. Vidare vet vi med hjälp av omfattande beräkningar på stordatorer att kosmos inte bara följer enkla naturlagar med militärisk precision, utan att det också finns frihet för en djup organiserad komplexitet. Denna tvåfaldiga egenskap är en av grundförutsättningarna för att vi mänskliga varelser med hög intelligens och en fri vilja överhuvudtaget skall kunna existera.

3.2 Delbild 2 EXPERIMENTETS VÄG

Den moderna forskningen kombinerar därför praktiska experiment med ett förnuftigt tänkande. På så sätt tolkar vi de lagar som styr naturen. Inte heller här kan vi anse, att sanningen i vår kunskap är bevisad en gång för alla. Vi kan endast komma fram till en högsta grad av sannolikhet mot den begränsade bakgrund vi hunnit utforska.

När forskningen går vidare måste vi därför alltid vidareutveckla och ibland helt ompröva våra teorier.

För att en ny upptäckt skall vinna vetenskapligt erkännande, måste den redovisas på ett sådant sätt att andra forskare kan kontrollera resultatet genom att repetera

3.3 Delbild 3 TRADITIONENS VÄG

De flesta av oss har accepterat en hel del traditionella seder och bruk utan att vi ens reflekterat över om de är riktiga eller ej. Har Du ex vis tänkt på att julgran och jultomte är helt hedniska symboler.

Visst kan de synas oförargliga, men tillsammans med det myckna julstöket kan de lätt hindra oss från att samlas kring julens egentliga budskap.

Historien ger många sorgliga exempel, på att folk hellre väljer obibliska kyrkliga traditioner framför den bibliska uppenbarelsen. När vi gör likadant hindrar det oss från att komma in på trosexperimentens väg till en sann kunskap om Gud.

Men traditionens felaktiga makt håller på att brytas genom de folkväckelser som pågått i världen under 1900-talets senare del. (se bild 1.7 ) De bibeltroende kristnas antal ökade sålunda från 10% till 13% av jordens befolkning på endast 3 år under 1980-talets slut. Deras antal förväntas därmed kunna uppgå till hela 2 miljarder kring år 2000.

3.4 Delbild 4 UPPENBARELSEN OCH TROSEXPERIMENTETS VÄG

Vi kristna räknar också med uppenbarelsens väg till kunskap. Den förutsätter som ett axiom att det finns en Gud som har skapat världen och att denne Gud också haft förmåga att tala om för oss människor vad han vill med våra liv. Denna Guds uppenbarelse till oss har man under mer än 1000 år samlat i Bibeln.

Bibeln påstår att bara den människa är kristen som lever i en sådan tro och gemenskap med Gud att Gud i den människans liv kan genomföra något av sin avsikt med livet. Vi kristna har först studerat den bibliska uppenbarelsen och fått förståndskunskap om Guds avsikt med våra liv. Sedan har vi genom trons praktiska experiment själva upplevt verkligheten bakom denna teori.

Mot denna bakgrund av erfarenhetskunskap kan vi sen med hjälp av vårt förstånd vittna för våra medmänniskor om det som vi har upplevt. (2 Tim 1:12) Det är just därför att vi kristna så många gånger sett hur Bibelns teorier fungerar i våra trosexperiment som vi är helt övertygade om att Bibelns Gud verkligen existerar. Vi upplever med andra ord att Gud skapar något nytt i våra egna liv.

Nu kanske Du frågar om man inte kan misslyckas med ett trosexperiment? Visst är det möjligt. På samma sätt som mannen på bilden rnisslyckas med sitt kemi-experiment. I många fal1 beror det på att vi inte tillämpat rätt den bruksanvisning som Bibeln anvisar. För om vi gör rätt, lovar Bibeln att vi skall lyckas. ( Matt 7:7-9 )

• att vi stöder oss så mycket på ett enda löfte eller bibelställe, att vi tillämpar det utanför Bibelns helhetssyn i frågan. Som regel bör varje biblisk sanning som vi avser tillämpa ha stöd av minst två eller tre olika bibelställen.(Ps 119:160)
• att vi inte uppfyller de krav eller villkor som är förknippade med löftet. (Joh. 5:7 )

Som vi redan sagt öppnar den lyckade erfarenhet som vi kristna fått genom våra trosexperiment våra sinnen för att se på Guds skapelse och livet i övrigt ett nytt sätt. Bibeln säger: "Om någon vill göra hans (Guds) vilja så skall han förstå." (Joh.7: 17 )

Ateisterna som saknar vår erfarenhetsbakgrund ser därför annorlunda på livet. Ateisten och den kristne tolkar därför intrycken olika på grund av sina olika "trossystem" eller paradigmer.

3.5 Vetenskapens axiom och deras begränsningar

även den naturvetenskapliga forskningens metoder har sina begränsningar. Den har allt sedan 1800-talet haft följande utgångsförutsättningar eller paradigmer:

1. Allt måste vara verkligt och fullt begripligt för tanken.

2. Allt måste vara underlagt lagen om orsak och verkan.

3. Allt måste kunna utforskas ex.vis genom upprepade experiment.

Vidare finns i realiteten en fjärde, fast oftast outtalad paradigm nämligen att:

4. Ingenting får förklaras som ett gudomligt ingripande.

Vår modernaste forskning har dock blivit tvungen att erkänna att de tre första kriterierna har sina begränsningar. Varför kräver vi då fortfarande att de skall gälla odelat på religionens område?

Dessa axiom gäller exempelvis inte odelat inom kvantmekaniken och kärnfysiken:

• Ex.vis föll den första satsen när forskarna fann att ljuset består av såväl ljuskvanta/partiklar som ljusvågor. Den danske kärnfysikern Nils Bohr införde då begreppet komplementaritet.
  Härmed avses att sådana begrepp som för vårt förstånd i dag ser ut att strida mot varandra, i verkligheten inte behöver göra det. Det kan vara bra att minnas, när vi under bild 1.4 läser om den treenige Guden.
• Ex.vis föll den andra satsen när man fann att orsakslagarna bara gäller statistiskt i kärnfysiken. Man kan därför inte exakt förutsäga när en specifik atomkärna skall falla sönder. Man kan bara ange den statistiska sannolikheten för att ett stort antal atomkärnor skall ha gjort det inom en bestämd tidsrymd.
• Ex.vis föll den tredje satsen när man inom kärnfysiken insåg att det inte går att samtidigt mäta de tre storheterna, en partikelns massa, dess hastighet och dess läge i rummet. Vi får nöja oss med att mäta dem en i taget.

Slutligen gäller att vi kan vara så fångade av våra axiomatiska utgångsförutsättningar att vi blir både blinda och döva för det som vi inte vill höra. Samtidigt omtolkar vi objektiva fakta så att de bättre skall passa in i våra "trossystem".

Precis så illa reagerade hela den vetenskapliga världen så sent som i mitten av 1800 talet, när dr. Semmelweis redovisade sin upptäckt att sjukdom och död kan överföras genom smitta. Dödligheten bland barnaföderskorna på hans lasarett i Wien var nämligen väsentligt högre än bland dem som födde hemma.

Detta berodde på att med. studerandena överförde likförgiftning mellan förlossningssalen och

obduktionssalen där de försökt finna dödsorsaken. Mot den medicinska världens protester införde han så obligatorisk handtvätt varpå dödligheten sjönk drastiskt.

Men redan 3500 år tidigare hade Gud genom en uppenbarelse gett Moses denna hygieniska regel, om hur man skall handskas med lik. Regeln krävde att en karantän tid på sju dagar skulle avslutas med bad och tvätt av kläder. (4 Mos 19:11-22) Men som så mycket annat i Bibeln föraktades regeln av dåtidens s.k.. "moderna vetenskap"

Semmelweis blev inte heller trodd, trots att han upprepade sina försök vid ett annat sjukhus och skrev en bok om sin upptäckt. I stället fick han sluta sitt liv fattig och missförstådd på ett sinnessjukhus.

När vi börjat inse våra mänskliga brister, är det på tiden att vi omprövar vår blinda tro på vetenskapens axiom. För bakom det fjärde axiomets skenbara objektivitet inför frågan om Guds existens kan det i verkligheten dölja sig ett "negativt trossystem".
Så länge vetenskapsmännen envist håller fast vid sitt negativa trossystemet riskerar de att omtolka och bortförklara alla eventuella spår efter Gud.

I så fall är även vår tids vetenskap tillsvidare föremål för ett intellektuellt självbedrägeri.

3.6 Sann objektivitet?

Nu börjar vi inse det mänskliga sinnets begränsningar i frågor som kan beröra Guds existens.

• Antag att Gud finns. Låt då en kristen forskare utföra försök samt bedöma och belysa resultaten mot hans trossystem.
• Antag att Gud inte finns. Låt då en ateistisk forskare göra samma sak på sitt sätt.

Låt sen var och en jämföra och se vilken av de två förklaringarna som verkar mest sannolik. I den andan borde informationssamhället verka.

Bibeln utgår som sagts från Guds existens som ett axiom. Vidare hävdar den att Gud fortfarande både kan och vill gripa in i människans situation. Varje objektivt försök att återge Bibelns budskap måste därför också utgå från detta antagande och mot den bakgrunden försöka belysa olika frågor i livet.

I den andan försöker jag skriva denna bok. Andra författare med motsatt "trossystem" är välkomna att belysa frågorna från sina synvinklar.

Då först tror jag vi kan närma oss en mera objektiv behandling av de livsviktiga religiösa frågorna.