Bild 1.4 En treenig Gudom

4.1 Guds problem i vår tid

Sedan mitten av 1800-talet har himlens Gud och jordens skapare haft några helt nya speciella problem. Först förklarade vetenskapsmännen att Gud inte existerar. Sen deklarerade flera präster i hans egen kyrka att Gud numera är död, om han överhuvudtaget någonsin levat.

Till råga på allt var den gudsbild föga smickrande som hans fåtaliga trogna gav åt världen.
I stället för att framställa den gode Guden sådan han verkligen är, att han längtar efter att få vårda sig om sin skapelse, så framställdes han som en sträng och grinig Gud, som helst av allt rotar i våra synder och straffar oss för dem.

• Att den bild man återgav inte motsvarade Bibelns samlade gudsbild, utan grundade sig främst på enskilda bibelställen i GT.
• Bibelns samlade gudsbild är nämligen på successiv tillväxt i GT och den fullkomnas först genom Jesu undervisning om Faderns sanna sinnelag i NT.
• Vidare skilde man inte på hurudan Gud är objektivt sett, och hur förvrängd vår egen subjektiva upplevelse av honom kan bli. (mer härom under Maxi -texten till bild 2.26 )
• Slutligen har Gud en ondsint motståndare Djävulen, som ständigt gör allt han kan, för att på olika sätt inspirera oss till att tänka och tala illa om Gud.

   

Men nu är vi även i Europa på väg in i en stor folkväckelse. I den kommer Gud att visa, att han finns till, och att han är en god Gud, genom att han formligen öser ut av sin nåd över både onda och goda.

Det kommer han att göra genom att bota sjuka samt utföra tecken och under.

Men för att Gud verkligen skall kunna göra detta, krävs att hans Församling lär sig att bättre både uppleva och samarbeta med honom på den ena orten efter den andra.

Samtidigt kommer också ondskans ursprung och makt i denna världen att avslöjas allt mer.

I denna slutfas ställs därigenom hela mänskligheten inför fler svåra och livsavgörande valsituationer än någonsin förr i vår tidsålder. (mer härom i bildserie 2)

Med denna bild vill vi ge Dig en översiktlig presentation av denne Gud som vi önskar att Du själv skall lära känna bättre genom Dina trosexperiment.

Dina egna erfarenheter kommer då att bli Ditt personliga och kanske starkaste gudsbevis.

4.2 Fadern, Sonen och den Helige Ande

Bibeln säger att Gud har uppenbarat sig för oss som tre olika personer, Gud Fadern, (Ef. 4:5 )
Kristus Sonen (1 Joh.4:9) och den Helige Ande. (Apg. 2: 17 ) Vi symboliserar denna treenighet med en triangel. Vi ser att triangeln i sin tur kan uppdelas i tre deltrianglar. även om deltrianglarna liknar varandra, så kan ingen av dem ersätta den andra. På liknande sätt behövs de tre personerna i Gudomen alla tre för att vi skall kunna förstå Guds handlande i tillvaron.

Vad kan vi då veta om denne Gudom? Bibeln säger att ingen kan se Gud Fadern och leva: (Joh. 14: 9 ) Men Gud lät sin son Jesus Kristus födas till jorden som en människa. I Jesus har Faderns egenskaper tagit uttryck i en form som vi människor både kan se och tala om. Jesus Kristus behandlar vi mer under bild 2.10 och 2.11.

De flesta finner det svårast att få grepp om den Helige Ande. Likväl förekommer Anden i Bibeln redan i själva skapelseberättelsen. (1Mos 1:1-2 ) Andens främsta uppgift i nutiden är att bli vår personliga lärare samt ständiga inspirations- och kraftkälla. Anden behandla vi under bild 2.29.

4.3 Samarbetet inom treenigheten

Det är mycket intressant att studera det osjälviska samarbetet inom treenigheten. Fadern skapade världen åt Sonen tillsammans med den Helige Ande och Sonen. (Kol. 1:15- 17)

När människorna p.g.a. synden kom bort från Guds plan med livet, uppträder Sonen som Frälsaren, för att föra oss tillbaka till gudsgemenskapen. Sonen arbetar därvid hela tiden under Faderns ledning och fylld av Andens kraft. I dag regerar Sonen från himlen. När Sonen i samarbete med församlingen till sist har besegrat det onda, skall han lämna tillbaka riket åt Fadern. ( se bildserie 2 )

Det är knappast någon överdrift att påstå att de tre personerna i Gudomen i sitt harmoniska förhållande till varandra representerar något av den högsta formen av liv som vi kan tänka oss - en osjälvisk kärlek som yttrar sig i ett ständigt givande till andra.

Ty om Gud hade skapat världen åt sig själv, så hade han handlat själviskt, och om Sonen skulle återlösa världen åt sig själv så vore även det själviskt. Men nu arbetar Sonen inte för egen ära eller vinning, utan för att Gud skall bli ärad. Allt vad de gör präglas dessutom av en ömsesidig respekt och ett helhjärtat förtroende för varandra.

4.4 Treenighetens närgemenskap skall utvidgas

För att kunna ge osjälviskt till varandra måste det ju från början finnas fler än en person i Gudomen. Bibeln visar att Gud nu arbetar med att utvidga treenighetens närgemenskap med de människor som låter sig frälsas och blir villiga att till sin livsstil utvecklas till Jesu sanna lärjungar. Detta är innehållet i Jesu översteprästeliga förbön ur vilken vi citerar:

"Min bön för alla dessa är, att de skall vara ett hjärta och en själ på samma sätt som du och jag är det. Far - att som du är i mig och jag i dig, så ska de vara i oss". (enligt Joh 17: 9-26 )

4.5 Guds namn och egenskaper

Bibeln lär att Gud Fadern är en ande. (Joh. 4:24 ) Han har således inte kött och ben som vi. Därför vet vi ingenting om hur han ser ut. Däremot vet vi en hel del om hurdana egenskaper han har och det är dem vi är kallade att uppleva verkligheten av, enligt Jesu egna ord i Joh. 17:3.

I Gamla Testamentet möter vi framför allt två namn på Gudomen, nämligen ELOHIM och ordet JHVH. Ordet ELOHIM som egentligen är en pluralform brukar man översätta med Gud, och JHVH med Herren. Ingen vet dock med säkerhet hur det högheliga namnet JHVH skall uttalas, eftersom kunskapen härom tappades bort när den sista judiska översteprästen dog.
I äldre bibelöversättningar brukar man använda uttalsformen JEHOVAH, och i modernare uttalsformen JAHVEH. I mina texter har jag oftast använt den äldre formen.

Förr i världen hade en persons namn mycket större betydelse än idag. Namnet var helt enkelt ett uttryck för personens viktigaste egenskaper. På liknande sätt presenteras Gud JEHOVA i Bibeln med flera namn som representerar hans många olika egenskaper.

Ett namn kan man både människor och onda andar förfalska, om de vill utge sig för att representera Gud eller Jesus. Men däremot avslöjar de sig om de försöker imitera Gudomens alla egenskaper

JEHOVAS olika namn är:

EL OLAM = Den evige guden ( 1Mos 21: 33 )

ADONAI = Han som bestämmer ( 1Mos I5:2 )

El, ELYON = Herren den högste som styr ( 1Mos 14:18-24 )

JEHOVAH som ordagrant betyder JAG äR framhäver stabiliteten i Guds natur. Det är därför tryggt för oss att veta att Gud inte förändras med åren. Gud var, är och förblir evigt densamme.
Gud är inte bara stor. Gud är framför allt en god Gud. Hans övriga namn ger därför uttryck för hur det är tänkt att vi skall kunna uppleva honom på ett positivt sätt.

EL SHADDAI = Herren livgivaren som tillfredsställer våra behov ( 1 Mos 17:1). Detta namn finns i flera delbetydelser som exemplifierar olika slags mänskliga behov som Gud vill fylla.

JAG ÄR:

1. den som förser (Jehovah Jireh) (1 Mos 22:13-14 )
2. den som återlöser (Jehovah Elohim ) (1 Mos 3: 21, 2 Mos 3: 13-17 )
3. den som helar (Jehovah Rapha) (2 Mos 15: 26)
4. din seger (Jehovah Nissì) (2 Mos 17:8-15)
5. din frid, och fred (Jehovah Shalom) (Dom 6:24)
6. din herde som vill leda och föda dig (Jehovah Råah) (Ps 23)
7. din rättfärdighet (Jehovah Tsidkenu) (Jer. 23:6)
8. den alltid närvarande (Jehovah Shammah) (Hes.48:35)

Gud Fadern har ytterligare många fler egenskaper:

9. Gud är vidare allvetande. Han ser allt och han finns överallt genom sin Ande. Vi kan därför inte dölja något för honom. (1Mos 16:13, Ps. l 47: 4-5, Ordspr. 5 : 21)
10. Bibeln säger att Gud är ljus och att det inte finns något mörker i honom. (1 Joh. 1:5)
    Detta bildlika tal förstår vi lättare mot bakgrunden att han vill vara vårt ljus. I ljuset sker utveckling och tillväxt, ständigt mörker leder däremot till säker död. I ljuset blir saker och ting uppenbarade.
    I mörkret kan däremot mycket ont döljas.
11. Gud älskar rätt och sanning. Drivkraften till allt som Gud gör sen gör när hans ljus fått avslöja vår ondska och, är just hans osjälviska utgivande kärlek. (1 Joh 4: 8-10, )
12. Att Gud är helig betyder att han själv avstår från allt som är orätt och osant.
    På samma sätt vill han lära oss handla. (1 Mos 19:2, Jes 6:3 )
13. Att Gud är rättfärdig betyder att han håller ord och gör vad han lovat. (Dan 9:4-7 )
14. Gud är nådig och barmhärtig mot alla dem som söker honom. (1 Petr. 5:5 )
15. Därför ångrar Gud ofta det straff som han hotat med, om människorna omvänder sig från sin felaktiga väg. (Jer 18:7-8 )
16. Gud väntar ofta tålmodigt under långa tider på att människorna skall lyssna, omvända sig och göra bättring. (2 Petr 3: 7- l 2)
17. Om så domarna till slut ändå måste falla, kan Gud därigenom framstå som den rättvisa person
    han också är. ( bild 2.26 samt serie 2)

4.6 Guds allmakt

Bibeln lär vidare att Gud är allsmäktig d v s att han kan göra allt han vill. (Matt 19:26 ) Allt måste till slut tjäna honom. Nu kanske Du ställer en mycket vanlig fråga: "Men om nu Gud är både allsmäktig och kärleksfull, hur kan han då tillåta allt det onda?"

För att förstå svaret på den frågan måste vi ha klart för oss, att allt ont härstammar från Djävulen och

att det faktiskt finns begränsningar i Guds allmakt:

• Det första är människans fria vilja
  
• vidare förbryter sig Gud aldrig mot sitt eget väsen

Gud respekterar faktiskt den fria vilja han gett oss människor, och som ledde till syndafallet.
Människan valde ju kunskapens träd i stället för livets träd. Gud kan därför inte vara för snabb i sin slutdom över mänsklighetens val. Konsekvenserna av våra felaktiga val måste tillåtas mogna och kulminera i ett oemotsägligt faktum, innan Gud kan ingripa och operera bort det onda, såsom man gör med en varböld. Det kommer han också att göra till slut med både Djävulen och vår mänskliga ondska, slutet av denna tidsålder. (mer härom i Serie 2)

Knappast någon av Guds egenskaper har varit så svår att förstå som just frågan om hans allmakt. I Sverige försökte på sin tid en ledande ateist prof. Tingsten med hjälp av bl.a. sannolikhetskalkyl bevisa att sannolikheten för Guds existens är försumbart låg, därför att Guds godhet och hans allmakt rimmar så dåligt med ondskan i världen. Men hela hans bevisföring utgick från det alltför vanliga och totalt felaktiga gudsbegreppet där han bara ställer några få av Guds egenskaper mot varandra.

För Gud är alltid i full harmoni med alla sina egenskaper när han handlar. Gud är således samtidigt både sträng, kärleksfull, nådig, tålmodig, rättfärdig o s v - allt på en gång när han handlar.

Gud jäktar därför inte som vi och förbryter sig inte mot några av sina egenskaper för att nå snabba resultat. Men till Tingstens ära skall medges att han insåg, att om hans gudsbild var fel, så skulle även hans slutsatser bli felaktiga.

Det finns folk som tycker att det här begränsar Guds allmakt på ett ofördelaktigt sätt. Men de har säkert inte sett att det är just denna harmoni och stabilitet i Guds natur som ger oss den verkliga tryggheten i mötet med honom. Det är en garanti för att vi alltid finner honom genom våra trosexperiment på det sätt han uppenbarat för oss i Bibeln. ( Jak. 1:17, Mal 3: 6- 12 )
Andra religioners gudar är däremot ofta oberäkneliga och nyckfulla.

4.7 Är Bibelns älskande Gud vred?

Bibelns samlade grundton när den beskriver Gud är kärlek. Gud älskar alla människor - ja även sina fiender. (Joh. 17: 3 ) Därför dog Jesus Kristus inte bara för vanliga människor, utan även för Guds fiender, ja tom. för dem som korsfäste och dödade honom.

Men Gud vredgas därför inte i första hand på oss utan på det onda i oss - på vår egoism - som förstör avsikten med hans skapelse. (Kol. 3:5-10 ) Gud handlar då med oss som vi gör med våra barn. Just därför att vi älskar dem tvingas vi tillrättavisa dem när de gjort fel.

4.8 Kan Gud gråta, glädjas och ångra sig?

Jag ser något av Guds sanna sinnelag uppenbarat i Sonen Jesus Kristus, när denne sitter utanför Jerusalem och gråter över att människorna i staden inte ville begripa sitt eget bästa utan hårdnackat visade bort honom ifrån sig. Han gråter också därför, att han profetiskt ser att bl.a. Jerusalems förstöring ca 40 år senare skulle bli en av de hemska konsekvenserna av deras felaktiga handlande.
(Luk. 19:41-44. )

Men när någon syndare verkligen tänker om, så att hon inte bara ångrar sig utan också återvänder till den rätta gemenskapen med Gud Fadern, ja då blir det en verklig glädjefest i himlen. Både Gud och änglarna gläder sig därvid över det som skett på jorden. (Luk. 15 :10-32 )

Tanken på att himlens Gud skulle kunna eller ens behöva ångra något som han redan gjort, finner många människor ja även några av Bibelns författare så omvälvande att de vägrar tro det.
(4 Mos 23:19, 1Sam. 15:29)

Det verkar dock som vår djävulsinspirerade ondska, flera gånger skulle ha orsakat Gud väsentligt mer bekymmer än han tänkte sig från början. I samband med syndafloden säger Bibeln att Gud rent av ångrade att han överhuvudtaget skapat människorna. (1Mos. 6: 5-8 )

Långt senare gjorde Israels första kung Saul så mycket ont, att Gud ångrade att han gjorde honom till kung över Israel. (1Sam. 15: 11)

För den ovana läsaren verkar Bibeln därför ha motstridiga åsikter om Gud kan ångra sig eller ej. Lösningen ligger i att vi lär oss skilja mellan hans villkorliga löften och hans orubbliga löften. Gud har rätt att ångra löften som är förbundna med villkor som vi måste uppfylla. Bryter vi dem har Gud givetvis också rätt att bryta sitt löfte.(Jes.18: 9-10)

• Trots att de tog sig avgudar och ofta avföll från Jehova, så förlät han dem gång på gång.
• Ja inte ens när de förkastade Jesus, som deras Messias och dödade honom på korset så var Gud ovillig att förlåta nationen under mer än 35 år. Först sen kom domen, Jerusalem förstördes och folket fördrevs i en landsflykt.
• Men inte ens då förkastade han dem för gott. I vår egen tid efter närmare 2000 år för han dem tillbaka till sitt land.
• Deras sista stora synd ser ut att bli, att folkets majoritet i framtiden korar Antikrist till sin Messias.

Likväl kommer han att förlåta dem och återupprätta dem när de slutligen ångrar sig och definitivt tar emot Jesus Kristus som Messias. (Jer.33: 24-26)

Då först inleds också tusenårsriket, när judarna kommer in i sin ursprungliga kallelse att bli till välsignelse för alla folk på jorden. Det var det orubbliga löfte Gud gav till Abraham (1Mos.12:1-3, mer härom i Serie 2)

4.9 Vår egen upplevelse av Guds egenskaper

Varje teoretisk beskrivning av Guds egenskaper förblir därför torftig. Gud måste upplevas. Bibelställena med de olika Jehova namnen och Guds andra egenskaper, är bara avsedda att stimulera oss till att försöka uppleva innebörden av dem i våra egna liv. Det är det som kallas det eviga livet.
(Joh 17: 3)

Att tro på Gud innebär sålunda något vida mer än att hålla bibliska lärosatser för sanna, eller att bara erkänna att Gud existerar. För även de onda andarna gör det, och de till och med bävar för honom.
(Jak. 2: 19-20) Tyvärr har folk i flera århundraden trott på Gud på liknande sätt och levt i fruktan för honom p.g.a. att den kristna förkunnelsen överbetonat Guds helighet och hans vrede över synden. Det har gjort att många antingen skrämts till lydnad för Gud, eller också skrämts bort från Gud.

Att tro på Gud innebär i stället, att vi får ett sådant förtroende för honom som vår Skapare att vi väljer att leva och dö beroende av honom.

Vårt val att leva beroende av Gud och i lydnad för hans vilja skall vara grundat på kärlek till honom. Ty

Gud är en god Gud och hans främsta egenskap är kärleken. Vi är helt enkelt skapade för att leva i en kärleksrelation till honom.

Sen skall vi inte glömma bort att Gud är mycket, mycket större än alla våra egna upplevelser av honom. Det behövs därför många tusentals kristnas samlade upplevelser, för att kunna ge en mera rättvisande bild av hans egenskaper.

4.10 Rikedomen i allt Guds verk

Guds önskan är därför att hans Församling på jorden skulle vara en levande reklam för honom, genom ett överflödande rikt kristenliv. Precis som hans skapelse i övrigt är det.

Har du tänkt på vilket överflöd av olika växter och djur det egentligen finns. Inom varje djurart ex vis hundar finns det dessutom en mångfald av olika raser.

Färgprakten när det gäller blommor är kanske än mer fascinerande. Jag brukar skämtsamt säga, att om Gud vore som en del kristna, så hade han kanske bara skapat svarta blommor. Varje år förnyas dessutom naturen. Ingen blomma och intet blad blir då det andra likt och inte liknar de fjolårets heller. Alla är unika.

Men oss kristna känner folk tillsvidare alltför lätt igen, från vilken kyrka, samfund eller kristen tradition vi kommer, på vårt sätt att tala eller be. Jag är därför rädd att våra kristna gemenskaper för utomstående betraktare alltför ofta mest liknar vattenpölar med stillastående osunt vatten.

Men nu säger Gud om sig själv, att han är som en frisk källa med sunt vatten som folket övergivit.
(Jer.2:11) För judarna var templet symbolen för Guds närvaro bland sitt folk.

I profetian om templets återupprättande i den yttersta tiden läser vi det glädjande beskedet, att överallt där tempelkällan fick bryta fram, där blev vattnet sunt och ett talrikt fiskliv återupprättades.

(se bl.a. Hes. 47 samt Serie 2 och 3)

Så tror jag att det skall ske även i vår tid, där vi tillåter Gud att återupprätta oss till samma rika liv som den första tidens kristna Församling ägde.