Bild 2.30 Effektiv bön

30.1 Allmänt

30.1.1 Denna rättighet grundar sig på:

• det faktum att vi genom pånyttfödelsen blivit medborgare i Guds Rike. Därmed har vi genom Kristi seger på korset fått en laglig rättighet till gudsgemenskap. Men dessutom på
• det faktum att vi genom pånyttfödelsen också blivit Guds barn. Gud har därmed blivit vår himmelske Fader som inte bara älskar oss, utan också t.o.m. längtar efter vår gemenskap.

30.1.2. Även bönelivet måste utvecklas
Precis som Bibeln uppmanar oss att växa till i helgelse, så uppmanar den oss också att utvecklas i vårt böneliv. Grovt förenklat talar vi här om bön i följande nivåer :

1. begärbön för egna och andras behov, samt samhällets behov.
2. tacksägelse bl.a. för bönesvar
3. gemenskap med uppenbarelse över bibeltexter där Gud talar till oss
4. tillbedjan i en påtaglig gudsnärvaro.

Vi försöker här dra en parallell till hur vi upplevt kontakten med våra egna barn.

• Så länge vi är andliga barn är det troligen acceptabelt "att komma springande till Gud med vår shoppinglista" och börja räkna upp alla våra böneämnen i en begärbön.
• Om Gud sen skulle vilja visa hur mycket han tycker om oss, genom att "bildligt talat ge oss en kort stunds kram," så vrider vi oss oftast ganska snabbt ur hans grepp för att kunna återvända "till våra viktiga jordiska göromål." En diktare har uttryckt det så här:

"Att bedja är ej endast att begära,
att själviskt ropa Herre giv mig, giv.
Att bedja är att komma Gud så nära,
att han blir livet i mitt eget liv."

I syfte att först lära oss bönens ABC, gav Jesus oss undervisningen om "Fader vår." Därefter undervisade han om hur vi skall kunna utvecklas i bönen med hjälp av de tre stegen "bed - sök - klappa." Den undervisningen kompletterar vi med råd från lärjungarna samt förebilder från G.T.

Trots att Jesus var Guds Son behövde han använda mycken tid i bön till Fadern. Speciellt gjorde han det inför alla viktigare skeden i sitt liv. Därmed blir han även på detta område vårt föredöme.

30.1.3. Olika slags bön
Även när det gäller sättet att bedja finns det en utveckling i åtminstone följande grupper:

1. att bedja med förståndet. Ett exempel härpå är undervisningen nedan om "fader vår"
2. att bedja i tungor. Den som beder i tungor talar till Gud på främmande tungomål. Det kan vara ett nu levande språk eller ett okänt som bara Guds Ande förstår. Gåvan att tala i tungor ges av Anden i samband med andedopet som behandlas utförligt i Serie 3. Främsta skälet för att bedja i tungor är att den bedjande blir uppbyggd i sin Ande och kan gå över till
3. att bedja i Anden(s kraft) på eget modersmål. När vi ibland inte riktigt vet hur vi skall bedja, kommer Anden oss till hjälp med både rätta ord och ibland med en stor djärvhet och andlig styrka. Om detta säger Bibeln att en rättfärdig mans bön förmår mycket när den bedes i kraft. (Jak. 5:16) Lärjungarnas intresse för att lära sig bedja torde ha väckts genom att de sett Jesus bedja i Anden.
4. att bedja offentligt. I offentliga sammanhang är bön med förståndet hittills det vanligaste. Det är en fördel om den framförs så tydligt, att den övriga församlingen både hör och kan säga sitt "amen" till bönen. Om någon ber i tungor skall det åtföljas av uttydning så att budskapet kan bygga upp alla.

30.2 Bönen "Fader vår"

• Be aldrig offentligt i syfte att imponera på folk. Gå i stället in i din kammare och bed i din ensamhet till din Far, då skall han belöna dig.
• Rabbla inte upp samma bön gång på gång, såsom hedningarna gör. De tror ju att de skall bli bönhörda för sina många ords skull.
• I svåra fall kan bönen behöva förstärkas med fasta. (ex. vis misslyckades lärjungarna att driva ut en stark ond ande därför att de inte förberett sig i bön och fasta. Mark. 9:17-29) Jesus säger "att om du fastar se då inte dyster ut som hedningarna gör. Lev i stället som vanligt, så att inte människorna lägger märke till att du fastar. Då skall din Fader som ser i det fördolda belöna dig".
• Förutsättningen för att Gud skall besvara vår bön är att den inte blockeras av oförlåtna synder. Men för att vi skall kunna få Guds förlåtelse för vår egen synd, så måste vi först förlåta dem som förbrutit sig mot oss.

När Jesus sen sade "så här skall ni bedja", då ville han ge oss närmast en innehållsförteckning, och inte en för evigt fix och färdig slutprodukt.

30.2.2. Bönen "Fader vår"

1. Fader vår, som är i himlen.
2. Helgat vare ditt namn.
3. Tillkomme ditt rike.
4. Ske din vilja, såsom i himlen så ock på jorden.
5. Vårt dagliga bröd giv oss i dag,
6. och förlåt oss våra skulder, såsom vi förlåter dem oss skyldiga äro,
7. och inled oss inte i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo.
8. (ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet, amen)

1. Vår Far i himlen,
2. vi ärar ditt heliga namn
3. Vi ber att ditt rike snart skall komma.
4. Låt din vilja ske här på jorden, så som den sker i himlen.
5. Ge oss vår mat i dag som du brukar,
6. Och förlåt oss våra synder, liksom vi förlåter dem som syndar mot oss.
7. Led oss inte in i frestelser, utan befria oss från den Onde
8. (ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet, amen)

1. När Jesus undervisade om Gud som vår kärleksfulle Fader, så chockade han rejält sin tids religiösa judar. I knappast någon annan liknelse framhäver Jesus Faderns fina egenskaper bättre, än liknelsen om den förlorade sonen. Här ser vi Faderns kärlek, omsorg, tålamod, samt glädje över återföreningen på ett dramatiskt sätt. (Luk. 15:11-32) Det är med denna kärleksfulle Fader som vi skall ha gemenskap i vår böner, i syfte att föra hans vilja framåt här på jorden.

2. Innan vi riskerar att tyngas ned av våra böneämnen, behöver vi bygga upp oss. Därför är det nyttigt att först ha en stunds lovsång och därefter inleda bönen med att betrakta Guds godhet och trofasthet, samt tacka honom för bönesvar. Bibeln säger faktiskt att Guds tron bärs upp av vår lovsång. (Ps. 22:4)

   Ju mer vi lär känna vår himmelske Fader, desto naturligare blir det också för oss att ta honom i försvar när människor i Världen talar illa om Gud, eller smädar hans namn. Här anger vi i bönen vår attitydförklaring i frågan, att vi vill se Gud ärad och inte smädad både genom våra ord och våra gärningar.

3. Uttrycket "tillkomne ditt rike" har dubbel betydelse liksom flera andra bibelställen.

   • Dels är det en bön om att ondskan snart skall bindas och tusenårsriket komma.
   • Dels är det en önskan om att redan här och nu få uppleva en försmak av detta Guds rikesvälsignelser, genom att Gud stadfäster det predikade ordet med att sjuka blir botade och onda andar utdrivna.

   När lärjungarna bad en sådan bön i Apg. 4:29-31 visade Gud sitt gillande, genom att platsen skakades och alla blev uppfyllda av Anden. (se Midi- texten avsnitt 3.4.3.) Vår kraftlösa västerländska kristendom beror troligen delvis på att vi övervärderat "teoretiskt rätta lärosatser" i förhållande till en demonstration av Guds kraft. Aposteln Paulus uttrycker det med orden "Guds rike består inte i ord utan i kraft" (1Kor.4:20) Här behöver vi därför snarast göra bot och bättring.

4. I den här delen av bönen överlåter vi för vår del åt Gud rätten att tillämpa sin goda vilja även på jorden. Därmed får vi också räkna med att Gud kan vilja engagera oss själva i genomförandet. Så gick det för moder Theresa. Hon blev ju känd genom sin hjälp till nödlidande, men hon ansåg sig själv främst vara en bönekvinna. Genom denna del av bönen skall vi lära oss att vara:

• både bönemänniskor och
• människor som gör goda gärningar i samarbete med Gud och i enlighet med hans vilja.

(Därför var kraven speciellt höga på en rätt livsstil med rätta gärningar för dem som ville bli ledare eller medhjälpare i urkyrkan. Ex. 1Tim. 3)

Då får våra gärningar evighetsbetydelse och då först vet vi med säkerhet att Gud lyssnar till våra böner och besvarar dem. (1Joh.5:14)

5. Den traditionella tolkningen är här, att vi ber för våra alldagliga naturliga behov såsom dryck, mat och kläder. Den tolkningen tror jag kan vara rätt i tider av ekonomiska svårigheter eller hungersnöd.

   I övriga fall tror jag tolkningen är fel eftersom den så solklart strider mot allt vad Jesus, ögonblicket senare i sin bergspredikan, vill lära oss om en sann gudsförtröstan. Gud vet ju säger Jesus, att vi behöver allt detta naturliga. Därför uppmanar Jesus oss i stället att först och främst söka Guds rike och hans rättfärdighet, så skall vi också få allt detta andra. (läs hela Matt. 6:25-34)

   Såsom jag ser det uppmanar Jesus oss här främst att bedja om vårt dagliga andliga bröd.
   För om de bibelord vi läser dagligen enbart förblir teorier, så dödar de oss med tiden. Men om den Helige Ande får levandegöra bibelns logos ord till rhema ord, då blir de till den andliga mat vi för stunden behöver. (se 2Kor. 3:6 samt Maxi -texten till bild 2.29 punkterna 3-5)

6. Det finns medvetna och omedvetna synder. Vi gör klokt i att redan i början av vår bönestund bekänna våra medvetna synder, så att vår bön inte blockeras av oförlåten synd.
   (Ef.1:5- 8, Ef.2:18, Hebr.10:19-22).

   Guds kärleks ljus kan sedan under bönen, som en del av uppenbarelsen, avslöja omedveten synd som Gud nu vill befria oss ifrån.

   När vi bekänt våra synder och bett om förlåtelse, renar Jesu blod oss från all synd. Därefter kan vi med en frimodig tro nalkas Gud, för att uppleva hur förlåtelsen frigör Guds helande kraft i våra liv.

   När vi förlåter andra som sårat oss betyder det inte, att vi skall låtsas säga "jag blev inte sårad, eller jag ger upp min önskan om rättvisa". Att förlåta innebär däremot att vi överlåter rätten åt Gud att döma, eftersom hans domar med säkerhet alltid blir rättvisa. Vidare befriar förlåtelsen oss från "bitterhetens rot." I annat fall kan den förgifta och trälbinda oss som individer, ja t.o.m. hela folkslag i generationer. Det är precis vad vi sett nyligen under inbördeskrigen i f.d. Jugoslavien och Afrika.

7. Det här avsnittet är något tvetydigt liksom punkten 5 var det. För mot Bibelns undervisning i allmänhet synes det dock solklart att Gud använder frestelser och prövningar för att utveckla oss. även Jesus som är vårt föredöme blev frestad i allt liksom vi, dock utan att synda. Ja Bibeln säger t.o.m. att han efter sitt dop i vatten blev förd av Anden ut i öknen för att frestas av Djävulen.

Men till skillnad från oss så övervann Jesus varje frestelse. Eftersom Jesus har egen erfarenhet av varje frestelse så förstår han oss och kan hjälpa oss. (Hebr. 4:15-16)

Den tolkning jag tycker stämmer bäst med bibelns undervisning i övrigt är:

• Mot bakgrunden av segerns möjlighet säger Bibeln t.o.m. "hållen det för idel glädje när I kommen i allehanda frestelser, och veten att om eder tro håller provet så verkar detta ståndaktighet." (Jak. 1:2-3)
• Huvudregeln är därvid Guds löfte att vi inte skall frestas över vår förmåga att övervinna. (1Kor. 10:13) Idealet vore därför att vi lär oss gå från seger till seger. (1Kor. 15:57, 2Kor.2:14) (I så fall kan Djävulen med tiden låta oss vara i fred på dessa områden, liksom Kung David fick fred när han bekämpat alla sina fiender 1Joh. 5.18)
• Men om vi blir självsäkra och övermodiga, måste Gud tillåta att vi blir frestade över vår förmåga. (Ex. i samband med Jesu korsfästelse hade Djävulen bett Gud om att få lärjungarna i sitt våld för att kunna sålla dem som vete. Jesus bad då speciellt för Petrus, att hans tro genom nederlaget dock inte skulle få bli helt tillintetgjord. Petrus hade ju i övermod hävdat att han minsann var beredd att gå med Jesus både i fängelse och döden. Luk. 22:31-32 Efter Jesu uppståndelse skickade Jesus genom änglarna vid graven en särskild hälsning till Petrus. Jesus ville övertyga Petrus att han älskade honom - trots förnekelsen. Här ser vi ett bra exempel på Jesu översteprästeliga förbönstjänst för oss alla inför Gud. Mer härom under punkten 30.4.)
• Bönens sista önskan innebär att vi vill se Djävulen bunden så fort som möjligt, så att Guds rike kan komma i sin fullhet här på jorden i form av tusenårsriket.
8. Denna avslutande lovprisning saknas i de äldsta handskrifterna.

30.3 Var alltid bedjande

I 1Tess. 5:17-18 ger Paulus oss följande uppmaning. "Bedjen oavlåtligen, och tacken Gud i alla livets förhållanden." Att be ständigt innebär, som vi sagt, absolut inte att rabbla samma bön gång på gång. För mig är det närmast en utåt sett tyst tvåvägskommunikation, där jag på ett barnsligt sätt "småpratar med Gud" om aktuella saker. Det kan jag göra medan jag kör bil eller arbetar, eller när jag är ute och promenerar ensam. När jag ex vis frågar om svåra textavsnitt i bildserien kan Gud svara på olika sätt med nya tankar eller bilder, påminna mig om bibelverser eller ge mig information utifrån, via tidningsartiklar eller via program på den kristna satellitkanalen The GOD Channel.

30.4. Tabernaklets förebild

Under judarnas 40- åriga vandring i öknen utgjorde ett demonterbart tabernakel deras gudstjänstplats. Instruktionerna för hur det skulle byggas gavs av Gud åt Moses, i avsikt att ge oss alla en lättbegriplig åskådningslektion i viktiga andliga frågor. "Tabernaklet i öknen" blev så in i detalj späckat med symbolbilder om frälsningens väg att författaren W. Berglings förklaringar därtill fyller två böcker. Här måste vi dock koncentrera oss till en mer översiktlig bild.
Tabernaklet bestod av tre utrymmen, den öppna Förgården samt inom denna två slutna rum med tak, nämligen det Heliga och det Allraheligaste. Totalt sett innehöll den 7 huvudsymboler.

Inne på Förgården finner vi de två viktigaste symbolerna för Kristi frälsningsgärning:

1. Brännofferaltaret symboliserar Jesu offerdöd, som sonade alla människors syndaskuld.

2. Vattenkaret med vattnet symboliserar Andens olika sätt att verka i den kristnes liv, i samband med dopet i vatten, andedop med nådegåvor samt en daglig rening (genom bibelordets tvagning )

När judarna syndat, fick de syndernas förlåtelse och rening genom en offergärning som pekade fram emot Jesu offerdöd.

Den som:

• i dag för första gången bildlikt talat ställer sig inför altaret och ber en bön, (liknade den som finns under bild 3.4 avsnitt 3.4.2) får syndernas förlåtelse och blir född på nytt till ett Guds barn.
• redan är en pånyttfödd kristen och som syndat, får på motsvarande sätt förlåtelse och rening, då han i samband sin bibelläsning erkänner synden och ber om rening.

I det Heliga, dit bara prästerna fick gå, fanns symboler för den dagliga gudstjänsten. Nu i nya förbundet betraktar Gud oss alla kristna som sina präster. (det allmänna prästadömet.)

3. Skådebröden som låg på ett bord längs rummets ena långsida symboliserar Bibeln som Guds allmänna ord = logos. För att vi efter pånyttfödelsen skall kunna växa till i helgelse måste vi dagligen "äta" av Gudsordets sanningar. På bordet stod också bägare med vin, som symboliserar glädjen i den Helige Ande. Tillsammans med bröden symboliserar de också nattvarden.
4. Ljusstaken som med sina 7 oljelampor belyste skådebröden, symboliserar Andens uppenbarelse. Bara när Anden får levandegöra ett bibelord, förvandlas dess logos ord till ett rhema. Det är vad som krävs för att våra trosexperiment skall fungera.
5. Rökelsealtaret var den plats framför förlåten på vilket prästen morgon och kväll tände de välluktande rökoffer inför Gud, vilka symboliserar våra dagliga böner. Dessutom tände översteprästen ett eget rökoffer. Det symboliserar Kristi översteprästeliga förbönstjänst för oss inför Gud, utan vilken vi knappast skulle klara oss. (se exemplet med Petrus förnekelse ovan.)

Det Allraheligaste dit bara översteprästen fick gå en gång per år låg innanför det heliga, och åtskilt från detta av ett tygskynke = förlåten. När Jesus dog på korset rämnade förlåten uppifrån ända ned. Därmed visade Gud att han öppnade bönevägen för oss alla, in i det allra heligaste. Här inne i det allraheligaste rådde normalt mörker och där stod:

6. Förbundsarken som framför allt innehöll lagtavlorna med de 10 budorden. Ovanpå lådan lades som ett löst lock tabernaklets förnämsta föremål nådastolen.
7. Nådastolen Ovanpå locket stod 2 keruber. Platsen mellan dem mitt på locket, var tom på allt vad vi människor med våra egna ansträngningar kan åstadkomma. Därför blev den platsen den viktigaste i hela tabernaklet. För när Gud ville uppenbara sin närvaro i sitt tabernakel, så skedde det just här i tomrummet såsom ett bländande ljus, kallat Shekina.

Därmed ser vi igen ett exempel på hur Gud vill lära oss, att han inte träder in i vår tillvaro förrän vi blivit tömda på allt eget.

Sist av allt vill jag peka på hur denna åskådningslektion också visar, att vi behöver både lag och nåd fast rätt förkunnade. Utan syndakännedom och ånger får vi ju ingen nåd och förlåtelse. Och utan Guds 10 bud får vi ingen syndakännedom. Det Jesus gjorde var därför inte att upphäva lagen som sådan.

Men genom sin död och uppståndelse "stängde" han de egna meriternas laggärningsväg till frälsning eftersom den inte fungerade, och öppnade i stället en ny och bättre väg. I bild 2.25 "stängdes" sålunda väg 2, när väg 1 öppnades. Eftersom drivkraften på den vägen kommer från Gud av nåd, får alla människor lika chans att kunna leva såsom Gud sagt i budorden.

30. 5. Bed - sök - knacka

Det här avsnittet talar inte om vår dagliga bönetjänst. I stället vill den utgående från Matt. 7:7-11 ge en vägledning för de gånger vi avsätter en till flera timmar i bön, för att gå in i gudsnärvaron i det allraheligaste. I ovannämnda bibelställe säger Jesus "Be så skall ni få. Sök så ska ni finna. Knacka på och dörren skall öppnas. För alla som ber, de får, och de som söker, de finner. Om ni knackar på så kommer dörren att öppnas."

Det är speciellt viktigt att vi griper varje tillfälle att göra det då Gud kallar oss in i djupare bönetjänst, genom att ge oss andlig hunger till detta. Om vi struntar i Guds kallelse då, så är det inte alls säkert att han senare ställer upp senare när det passar oss bättre.

Detta avsnitt bygger främst på undervisning av Benny Hinn och Joy Dawson. Benny Hinn tillämpar själv detta regelbundet, i sina förberedelser för varje större möte. På så sätt blir han inte bara själv uppbyggd. Han får också den kraft som behövs för att kunna "lyfta mötesdeltagarna" till en så påtaglig upplevelse av Guds närvaro, att sjuka blir helade överallt i publiken.

30.5.2. Fas 2 Bed så skall ni få
Här kan vi i stort sett följa undervisningen om "Fader vår," d.v.s. vi börjar med tacksägelse och bön med förståndet. Gud använder ofta de svårigheter vi mött i vardagen, för att få oss att börja bedja mer helhjärtat, samt för att föra oss närmare honom själv.
Vi kan övergå till att bedja i Anden först sedan Gud mött med oss och upplivat vår ande. Därmed får vi ofta en liten "försmak" av vart Gud skulle vilja föra oss, men sen lyfter Anden.

Därmed gör vi kristna oftast felet, att vi avslutar bönen tacksamma över det vi fått uppleva, i stället för att frimodigt gå vidare till fasen, sök så skall ni finna.

30.5.3. Fas 3 Sök så skall ni finna
Under denna del av bönen möter vi en något märklig sida av Gud, eftersom han gömmer sig just när vi tycker det är som bäst. Det har därför väldigt många haft svårt att förstå. Profeten Jesaja uttrycker sin erfarenhet så här "Du är sannerligen en outgrundlig Gud. (Jes. 45:15)

Till råga på allt blir vi attackerade av allt möjligt som vill störa oss för att få oss att ge upp. Telefonen kanske ringer och vi börjar känna oss trötta, hungriga och sömniga.

Allt detta måste vi lära oss att ignorera, annars riskerar vi missa målet

Följande bibelställen förklarar vad som är på gång:

• Det första gäller Abra(ha)ms offer i 1Mos. 15. Sedan han fått Guds löfte om sonen Isak, bad Gud honom ställa i ordning ett offer. När han gjort detta, började störningarna genom att gamar började anfalla offerdjuren. Sedan Abra(ha)m schasat bort dem, föll en tung sömn över honom och i en syn såg han ett fruktansvärt mörker, som fyllde honom med skräck. Men när solen gått ned fick Abra(ha)m se hur Guds eld passerade mellan offerdjuren, som tecken på att hans offer togs emot.
  
• Det andra hämtar vi från Höga visan som bl.a. skildrar kärleken mellan Kristus och hans brud. Det är brudgummen som väcker den sköna brudens kärlek. (kap.1) Sent en kväll söker brudgummen upp bruden och knackar på hennes dörr.(kap.5 jfr bilden med Upp. 3:20) Han vill ta henne med sig på en promenad i naturen, som doftar så skönt. Men bruden vill först inte öppna, för hon har tvättat sig och lagt sig för att sova. När hon något senare ångrar sig är han redan borta.
  Då ger hon sig ut på stadens gator för att söka efter honom. Hon ropar men får inget svar. Då först börjar hon inse hur unik och skön brudgummen är, och därmed berättar hon för alla om honom.
  När hon slutligen finner honom utbrister hon "Sätt mig som en stämpel i ditt hjärta, som en bekräftelse på vår trolovning, för kärleken är lika stark som döden --- den glöder som eld, som en Herrens låga. Stora vatten kan inte utsläcka den, eller floder dränka den. även om en människa försöker att köpa den med allt hon äger, så kan hon det inte."

I dag kallar oss den Helige Ande att, genom en fördjupad bönegemenskap, börja uppleva en liknande brudekärlek till Jesus samt en djupare uppenbarelse av hans skönhet.

Varför gömmer sig Gud då för oss på detta märkliga sätt?

• För det första utvecklar det vårt tålamod, och vår ståndaktighet att hålla ut tills vi nått målet.
• För det andra medför sökandet i sig ett dödande av vårt självliv.
• Vidare lär vi oss därigenom uppskatta Jesus mer, än om vi likt hans egna bröder fått växa upp i hans närhet. Inte förrän efter Jesu död och uppståndelse kunde de se det gudomliga i honom.
• är det inte ofta så, att barn som växer upp i rika hem där de "gratis" får allt de kan önska, inte uppskattar gåvorna lika mycket som de barn som under fattigare förhållanden fått anstränga sig mer för sina ägodelar. Jag tror därför att Gud genom sitt handlande försöker få fram värdefullare egenskaper hos oss människor, än dem som han gett änglarna "gratis."

Minns, att det är bara när vi är renade genom Jesu försoningsverk och ledda av den Helige Ande, som vi av nåd får gå in till Fadern, inte av någon egen förtjänst. (Luk. 11:5-11, Luk. 18:7, Ef.2:18)

När dörren slutligen öppnas "dras vi av Anden" in i Herrens gemenskap och därmed står också Andens smörjelse till förfogande så att vi verkligen kan bedja i Anden. Bön i anden kan ibland t.o.m. vara helt utan ord, därför att hjärta talar till hjärta.

Här inne i Herrens närhet finns också gudomligt helande för både ande själ ock kropp. Sjukdomar, svaghet och depression försvinner. Bibeln säger att "i han närhet är glädje tillfyllest" samt att "de som skådar upp till Herren strålar av fröjd" Varje gång Moses kom ut från uppenbarelsen i Herrens närhet strålade faktiskt hans ansikte så pass kraftigt att han måste bära en slöja för ansiktet.

30.6. Varför skall vi be?

1. Vi människor har möjlighet att välja, därför måste vi bedja
• för att kunna välja rätt
• för att få kraft att göra det rätta.
2. Jesus uppmanade vidare till bön
• för att bönesvaren förhärligar Gud och ärar Frälsaren Jesus Kristus. (Joh. 11:4)
• för att vår glädje skall bli fullkomlig (Joh. 16:24)
• för att bönen förändrar oss själva enligt Guds vilja

30. 7 Löften om bönhörelse

1. vara i enlighet med Guds vilja. (1Joh. 5:14-15)
2. vara riktad till Gud och (Matt. 6:9)
3. framföras under den Helige Andes ledning (Rom. 8: 26-27)
4. bedjas i tro utan att tvivla på bönesvar (Jak. 1:6-8)
5. frambäras av en kristen som lärt sig hålla Guds bud (Joh.15:7)
   samt göra det som behagar honom. (1Joh. 3:22-23)

Apostlarna Johannes och Jakob uttrycker det så här. Men, älskade vänner,

• om våra samveten är rena, kan vi med lugn och förtröstan komma till Herren och få
• vad vi ber om därför att vi lyder honom
• och gör det han uppskattar. (d.v.s. att vi lyder och gör detta frivilligt. 1Joh. 3:21-23)
• samt är villiga att rätta till eventuella fel i våra egna liv (Jak.5:16)
• "Mycket förmår en rättfärdig mans bön när den bedjes med kraft". (Jak. 5:13-17)

Det är framför allt en dylik intensiv och allvarligt menad bön som Gud lovat besvara. (Jer. 29:13)
Sådan hjärtats bön lär vi oss tyvärr sällan utan prövningar och lidanden. (Job 36:19) Bön under länge tid (med fasta) är ofta effektivare än flera korttidsböner. (Mark. 9:29, Apg. 12:5-19)

• det finns (medveten) obekänd synd i våra liv.
• vi ber men får inget därför att vårt motiv är fel, eftersom vi bara vill tillfredsställa våra egna begär och inte söka Guds ära. (Jak. 4:3)
• bönesvaret blockeras av onda andemakter, som vi först måste identifiera och sedan driva ut i Jesu namn.

• så är kampen absolut inte mot en ovillig Gud
• utan mot ondskans andemakter som försöker förhindra Guds vilja från att ske.
  (Dan.10:12-14, Ef. 6:12, Rom.15:30, Kol.4:12-13)
  Benny Hinn berättar att han bad förgäves i 3 år för sina föräldrars frälsning. Då visade Herren honom två blockeringar. Två dygn senare blev de frälsta sedan Benny bränt upp en ockult bok som fanns i hemmet, samt under förbönen bundit den demon som dittills förblindat föräldrarnas andliga ögon från att se sanningen.