Andlig tillväxt i Guds rike

6.4 Andlig tillväxt i Guds rike

Andlig tillväxt i Guds rike
Men inte heller de kristna i Guds rike utgör i verkligheten en enda homogen massa.

Även här finns det avgörande skillnader:

Med köttsliga kristna avser Bibeln självcentrerade ökenkristna. De är andliga barn som stannat i växten och lever i partisöndring. Tyvärr inser de sällan sin synd, utan fortsätter gräla i lärofrågor, samtidigt som de yvas över "sin rätta lära" och sina ledare. Extrema dylika grupper brukar man kalla sekter. Församlingen i Korint var ett typiskt exempel härpå. (1Kor. 3:1-9)

Andliga kristna är däremot friska kristna som växer upp från sunda barn till ynglingar och slutligen till andliga fäder. (1Joh. 2:14-17)

Ju mer vuxna vi blir, desto mindre får vårt "kött" bestämma och desto mer kärlek kan vi visa mot andra. Stefanus blev rent av så vuxen och kristuslik att han kunde förlåta och be för dem som stenade honom till döds. (Apg. 7:54-60)

Slutligen vill bilden visa att risken för avfall och andlig död givetvis är störst bland köttsliga kristna, eftersom dessa kan betraktas som "andligt sett sjuka" av sin själviskhet.

Ett kompletterande sätt att se på denna bild är, att fråga sig hur mycket av de tre kärleksbuden som barnen, ynglingarna resp. fäderna lärt sig uppfylla.

De tre kärleksbuden är:

mot Gud. "Du skall älska Herren din Gud av allt ditt hjärta all din själ och av allt ditt förstånd"
mot bröderna. Jesus sade "Ett nytt bud ger jag er att ni skall älska varandra såsom jag har älskat er. Ingen har större kärlek än att han ger sitt liv för sina vänner".
mot nästan. "och din nästa som dig själv". Jesus skärpte detta bud genom att deklarera. "Älska era fiender och be för dem som förföljer er". Ett så högt mål har ingen annan religion!!!

All sund andlig tillväxt börjar med att första budets kärleksrelation upprättas till Gud, vår himmelske Fader. Därefter ger den Helige Ande oss av sin kärlek, även till våra andliga bröder och systrar. Det blir en stark erfarenhet, när vi upplever hur kärlekens band knyts tvärs kyrko- och trosgränser. Slutmålet är dock att bli så vuxna, att vi också kan "älska fienderna och be för dem som förföljer oss". Stefanos var som sagts den förste som klarade det provet, och han togs emot av en öppen himmel. Tänk sen, om världshistoriens största övervinnarskara, på ett liknande sätt, kommer att fostras fram mitt under Antikrists förföljelse, innan uppryckandet av Bruden sker. ( Se även bild 5.7 ) och bild 5.8 Då blir inte heller den svåra prövningen meningslös.

Det vore väl i så fall en triumferande slutseger för Bruden i sin finalkamp mot Djävulen!!!