|
|
|
|
| Materialet under detta avsnitt skrevs under åren 1998 - 2001. Trots att vissa data om några år kan kännas allt mer förlegade, tror jag att själva huvudbudskapet är tämligen tidlöst. |
Detta förvaltarskap innebär i korthet:
| Girighet är synd och den moderna hetsjakten efter snabba pengar kan liknas vid dyrkan av avguden Mamon. Varken tjuvar eller giriga kommer att få del i Guds rike. (Matt.6:24, Kol.3:5, 1Kor.6:10) |
den lyckade kombinationen av:
Kina däremot var både rikare och mer avancerat än Europa. Där hade man tidigt utvecklat såväl klockan, papperet, tryckerikonsten som krut och kanoner. Likväl stagnerade utvecklingen, beroende på att den kinesiska statsledningen betraktade kunskapen som ett statligt monopol, som det var farligt att ge en vidare spridning. Vidare var den konfucianska statsledningen maktfullkomlig på ett sätt som aldrig blev möjligt i det politiskt och religiöst splittrade Europa. Oföränderlighet blev därmed ett kinesiskt ideal. Kina är därför det mest tydliga exemplet på hur en auktoritär kultur kan förkväva all vidare utveckling.
Landes beskriver också hur även den muslimska kulturvärlden tidigare (under åren 750 - 1100) hade överträffat den europeiska och bl.a. erövrat nuvarande Spanien och Portugal. Men sedan fundamentalistiska och inåtvända religiösa element inom islam tagit överhanden, förkvävdes nyfikenheten och forskningen.
När Spanien och Portugal långt senare lyckades bryta sig ur det muslimska förtrycket, frigjordes krafter som gjorde att bägge länderna snabbt blev stora sjöfartsnationer. Portugiserna fann sjövägen till Asien och spanjorerna upptäckte Amerika. Med sjövägen till Asien började en ny handel som förde stora ekonomiska vinster till Europa. Vidare rövades stora rikedomar från Amerika. Men dessa rikedomar förslösades snart eftersom den spanska eliten valde leva ett lyxliv och den spanska kungamakten satsade sina rikedomar på misslyckade krig till lands och sjöss.
De penningströmmar som nådde norra Europa mötte däremot en ny typ av människor, i form av protestanter och puritaner. Genom att fickuren spreds till folket blev tiden dessutom värd pengar. Vidare hade reformationen fört Bibeln till folket. Därmed blev läskunnigheten hos såväl kvinnor som barn också ett utmärkande drag för denna del av Europa. I både Holland och England strävade folket efter att hedra Gud genom hårt arbete och ett relativt enkelt och anspråkslöst liv. Man sparade sina vinster och återinvesterade dem i nya verksamheter. Därmed skapades en allt bredare grupp av människor som var intresserade av att förbättra sina livsvillkor.
| Samma sak händer på nytt i dag, framför allt i de i-länder där den stora folkväckelsen redan går fram. Se texten till bild 3:12 i serie 2, samt bild 1.3b i denna bilagas Inledning. |
I England höll då den första industriella revolutionen på att födas. Här hade jordbruket blivit kommersiellt, med export inte bara till städerna utan också utomlands. England gick därför i bräschen för frihandeln. Ångmaskinen hade förbättrats så att den kunde användas i både gruvor och industrier. Stora grupper av människor var också villiga att satsa på nya verksamheter, allt eftersom dessa utvecklades som ex.vis textilindustrin.
| Landes slutsats är, att just protestantismens och puritanismens utvecklande religionsform har spelat en mycket viktig roll i allt detta. |
Under vårt eget århundrade förlorade England däremot den andra industriella revolutionen till länder som Tyskland, Frankrike och USA, därför att man satsade mer på kapitalförvaltning än på ny vetenskaplig forskning och utveckling av bl.a. kemiskteknisk industri och konsumtionsindustri.
Men nu är England på väg tillbaka igen, under kraftfullare ledare som Thatcher och Blair, i den tredje industriella revolutionen. Utmärkande för den är bl.a. god samhällsservice, underhållning samt IT. Dessa två ledare har dessutom visat prov på ett ledarskap som smittar av sig genom sin entusiasm och tron på sitt lands förmåga.
Andra europeiska länder som på kort tid gjort stora ekonomiska framsteg är Irland, Polen och Finland. Även i dessa länder spelar religionen en större roll i samhället än i Sverige. När dessutom Finland lyckades gå förbi oss i 98 års OECD-statistik, så berodde det sannolikt på att finnarna visat mer sisu (kämpat envisare) än vad vi svenskar gjort sedan 90-tals krisen började.
Alla dessa fyra faktorer:
Därigenom delades världen under 40-70 år i två stora ekonomiska block, de kommunistiska med sin planekonomi samt de kapitalistiska med sin marknadsekonomi. Sverige valde "en tredje väg" som i huvudsak innebar planekonomi för samhällsservicen såsom skola och sjukvård samt marknadsekonomi för industrin. Långsiktigt skulle dock även storindustrin förstatligas genom införandet av de s.k. löntagarfonderna.
I kommunistpropagandan framhölls ständigt vilka väldiga ekonomiska framsteg som kommunist -länderna gjorde. Även i Sverige trodde vår socialistiska statsledning på detta. Därför kunde vår statsminister så sent som under 80-talet hävda att planekonomierna i Europa snart skulle gå förbi oss i väst.
Men under andra hälften av 1900-talet utmanade USA, genom president Ronald Reagan, Sovjet i en militärteknisk kapprustning, som sen med tiden helt knäckte Sovjets ekonomi och ledde till järnridåns och Sovjetväldets fall under åren 89/91
Då kunde hela världen genom TV se hur man låtit sig luras av kommunistpropagandan. Därmed inleddes en omfattande övergång mot marknadsekonomi i de flesta länder. Men även marknadsekonomin har sina svagheter som vi skall få se.
Innan dess väljer vi här att belysa vilka förbättringar som införandet av ett mer marknadsekonomiskt tänkande skulle kunna medföra inom vår offentliga sektors sjukvård.
3.3.1 Om marknadsekonomin
Verklig frihet innebär bl.a. en möjlighet för alla kunder/köpare att fritt kunna välja mellan flera olika vårdalternativ. I en fungerande marknadsekonomi uppstår också med tiden en viss balans/jämvikt mellan producenter och köpare/konsumenter samtidigt som båda sidor är beroende av varandra.
Köparna har dock ett visst övertag genom att de har makten att köpa, eller vägra att köpa en viss producents vara. Om producenten lyckas sälja bättre, ökar hans årliga vinst. Men om affärerna går dåligt, måste han försöka förbättra sin vara, hitta på någon ny eller i sämsta fall gå i konkurs.
Om vi i Sverige skulle ha en fungerande marknadsekonomi med många fristående vårdalternativ, måste all personal från administratörer till vårdpersonal därför bemöda sig om att inte bara få nöjda kunder utan också behålla dem eller rent av utöka kundunderlaget.
Privata företag måste givetvis för att överleva få debitera köparen med kostnadstäckande priser.
Men samtidigt skulle konkurrensen mellan vårdföretagen också tvinga fram en ständigt pågående effektiviseringsverksamhet - mot bättre tjänster och lägre priser - som engagerar hela personalen och inte bara företagsledningen.
Dessa "automatiska" styrmekanismer saknas till stor del inom vår offentliga sektorns utbud av utbildning och sjukvård.
3.3.2 Om planekonomin
I planekonomiska system existerar dessa drivkrafter inte alls. I stället bestämde de centrala myndigheterna ex.vis i Sovjet vad som skulle produceras, var det skulle ske, och till vilket pris det skulle säljas på marknaden. Företagens "vinst" definierades som det man kunde producera utöver planmålet.
Stordrift blev det verkliga ledordet, helt oberoende av verkliga kostnader för produktion och transport. Sålunda kunde man tillverka läskedrycker centralt i södra Ryssland och sen transportera både fyllda flaskor och tomglas kors och tvärs över hela landet, utan känsla för de verkliga transportkostnaderna. Vidare slog man med tvång samman de privata jordbruken till stora kolchoser, trots att produktiviteten minskade.
Detta berodde bl.a. på att arbetarna saknade ansvarskänsla och motivation för arbetet. Av samma orsak betraktade många expediter i affärer och restauranger sina kunder närmast som "besvärande objekt" i stället för en möjlighet till en ny nöjd kund och en ökad förtjänst.
Liknande tänkande har vi fortfarande till en del kvar i Sverige inom områdena skola, äldreomsorg samt sjukvård. Sedan riksdag och regering bestämt ramarna för denna produktion, tar administratörerna inom landsting och kommuner över. Planeringen sker allt för mycket uppifrån ner, i stället för nedifrån upp med hjälp av självstyrande grupper som vet vad jobbet innebär. Vårdtagaren som tvingas be om hjälp, måste anstränga sig att uppträda ödmjukt, och "fogligt stå med mössan i hand inför överheten".
Eftersom skattebetalaren som också är kunden/vårdtagaren aldrig får se samhällets verkliga kostnad vare sig på önskad eller erhållen vård, avtrubbas hans intresse att vara sparsam med de gemensamma samhällsresurserna. Kunden /vårdtagaren frestas alltför lätt att ta för sig så mycket det går, eftersom det ju inte är hans egna pengar som ryker. Tydligast märktes detta på hur förskrivningen av mediciner ökade drastiskt, då de nya dyra bantningspillren introducerades i Sverige under våren 99.
Grunden för denna stabilitet var:
Denna möjlighet till påverkan ger inte ett innehav av vår tids allt mer populära satsning i fonder. Här bör man dessutom skilja på högriskfonder och stabilare lågriskfonder. Vid en lyckad satsning kan högriskfonderna visserligen ge en högre avkastning, men risken för att pengarna skall gå förlorade är också desto större. Vidare handlar investerarna i aktier och fonder allt mer globalt. Under de senaste åren har därför många småsparare förlorat stora pengar på sina satsningar i Rysslandsfonder och Asienfonder på grund av börsnedgångarna där.
En skicklig "gambler" vet när han skall köpa billigt, för att något senare kunna sälja med god vinst efter en börsuppgång. Den som ex.vis i april 98 köpte Nokias aktier, kunde redan ett år senare sälja dem till nästan 3 gånger inköpsvärdet, innan börsraset började under år 2000.
Denna typ av internationell spekulationsmarknad stod redan 1977 för c:a 72 % av kapital-rörelserna. I slutet av 90-talet hade den ökat till c:a 98 %. Av själva handeln med nyckelvalutor växlades 80% av pengarna tillbaka redan inom 7 dagar. Detta innebär att endast 28-2 % av kapitalrörelserna stod för verkliga betalningar för varor och utförda tjänster. Häri ligger en av grundorsakerna till instabiliteten i den moderna kapitalmarknaden, speciellt som valutahandelns årliga omfattning samtidigt ökade med 800%.
| En annan grundorsak är att kapitalrörelserna alltför hög grad utlöses enbart av investerarnas förväntningar, och inte utgående från tillförlitigare fakta såsom aktiebolagens årsredovisningar. |
George Soros som blivit en av den kapitalistiska världens rikaste män, utvandrade 1947 från Ungern till England och tog där en ekonomisk examen innan han 1956 utvandrade vidare till USA. Där började han snart att bygga upp sin stora förmögenhet genom att bl.a. starta och leda en internationell investeringsfond.
Därmed kan man väl utan överord hävda, att han bör vara väl skickad att beskriva kapitalismens för- och nackdelar. Sin levnadsvisdom har han samlat i flera böcker och genom ett nätverk av stiftelser verkar han nu i 31 länder. Målsättningen med dem är att stärka och bevara det han kallar "det öppna samhället."
Men kapitalets fria rörelser är däremot ett ganska sent fenomen. För ännu i slutet av andra världskriget var ekonomierna i stort sett nationella. Den internationella handeln var starkt begränsad och hårt styrd av export/importlicenser och betalningsregleringar. Detta gav visserligen en större grad av ekonomisk stabilitet än nuvarande alltmer globala ekonomi, men på bekostnad av lägre ekonomisk effektivitet.
Marshallhjälpen, Internationella valutafonden och Världsbanken, har därför alla tillkommit i avsikt att möjliggöra internationell handel i en värld som saknade internationella kapitalrörelser. De direkta investeringarna hämtade sig först. Ex.vis investerade USA företag efter kriget snabbt i dotterbolag i Europa. De internationella finansmarknaderna utvecklades långsammare, eftersom många valutor inte var fullt konvertibla, och många länder upprätthöll kontrollen över kapitalrörelserna rätt så länge.
Det verkliga genombrottet för global kapitalism inleddes på 70-talet, som följd av oljekrisen. Genom att producentländerna under några år höjde råoljepriset från 2- till 28 dollar per fat fick de ett stort kapitalöverskott. Importländerna däremot tvingades finansiera stora underskott. Därmed störtades världen in i en recession som utlöste den internationella skuldkrisen 1982.
Problemet löstes delvis genom att man började locka oljekapitalet tillbaka genom att uppmuntra oljeproducenterna till stora investeringar i västvärlden samt genom skattelättnader. Därför äger oljeproducenterna numera många hus och stora affärer ex.vis i London. Vidare förstärktes marknadsekonomin påtagligt genom att Thatcher i England och Reagan i USA kom till makten på 1980-talet. Båda var hängivna vänner av idén att staterna skulle låta marknadskrafterna, utan inblandning, sköta sig helt själva. Efter några svåra år kom så världsekonomin in i en oavbruten expansion, som pågått sedan dess i varje fall in på början av 2000-talet.
Man kanske ändå kunde säga att tanken på en global kapitalism föddes redan på 1970-talet när bl.a. idéen med euro-valutan lanserades. Den expanderade sedan snabbt efter Sovjetimperiets kollaps, eftersom de flesta länder med planhushållning frivilligt bytte till någon form av marknadsekonomi. Både kommunismen och nazismen hade ju dessförinnan allt sedan 1900-talets början hävdat att de funnit den slutgiltiga sanningen. Båda ansåg sig därmed också ha rätten att påtvinga övriga världen sina åsikter och ekonomiska system med våld och krig. Den tiden är nu gudskelov förbi, åtminstone för tillfället.
Men trots att marknadsekonomin i början av 1990-talet gick segrande ur striden, är den absolut inte utan brister.
| Det finns därför, enligt Soros ett akut behov att ompröva och reformera det globala kapitalistiska systemet, sådant det utvecklats efter år 1980. |
Därför kan det bli ännu värre nästa gång, om krisen "smittar" av sig över hela världen.
( Då kan det bli extra svårt för länder med stora statsskulder som Sverige, med ca 1400 miljarder i statsskuld och 70 miljarder per år i nuvarande ränta. Samtidigt som räntorna åker i höjden, ökar sannolikt arbetslösheten och statens skatteintäkter minskar. Hittills har vi inte klarat att göra amorteringar av större värde. Min anmärkning.)
I augusti 1998 hade Asienkrisen "smittat" av sig till Ryssland som fick genomlida en formlig ekonomisk härdsmälta, som dessutom kunde ha fått oanade politiska konsekvenser. De rika G7 ländernas reaktion på den ryska krisen var trots detta bedrövligt inadekvat.Internationella Valutafondens program (IMF) fungerade inte heller som avsett.
|
Det globala kapitalistiska systemet bygger på antagandet att finansmarknaderna strävar mot jämvikt om de lämnas åt sig själva, precis som en pendel som bringats ur sin jämvikt. B>Men denna tro är dock falsk anser Soros. |
Orsakerna därtill är bl.a. att pendeln är död materia som påverkas av fasta fysiska krafter. Marknaden däremot påverkas av levande människor, med sina förväntningar och egna analyser.
| Därför har finansmarknaderna i samband med de senaste kriserna mest liknat ett rivningsklot, som med våldsam kraft slungats mot den ena ekonomin efter den andra. |
Nytänkandet måste därför börja med ett erkännande av att finansmarknaderna lider av en inneboende instabilitet. Målet för den internationella ekonomiska politiken borde därför vara att upprätthålla en bättre stabilitet på finansmarknaderna. Därför vill Soros bl.a. införa en global övervakning av de nationella övervakande myndigheterna såsom riksbankerna. Hittills har dessa främst samarbetat vid kriser och inte så mycket i förebyggande syfte.
Soros förliknar därför finansvärlden vid en stor dammsugare. Den suger upp kapital i centrum och sprider ut det i periferin.
Eftersom centrumländernas penningpolitik bestäms av inhemska hänsyn, har låntagarländerna i periferin liten kontroll över sina egna öden.
I tider av osäkerhet tenderar kapitalet dessutom att återvända till sitt ursprungsland. Det är ett av skälen till att länderna i periferin ofta drabbas hårdare än de i centrum.
Utmärkande för en högkonjunktur/krasch-kurva är:
( Min kommentar blir. Soros har troligen mer rätt än fel. Det han föreslår och mer därtill kommer dock, om inte förr, att införas efter tredje världskriget, när Antikrist rensar upp den då havererade världsekonomin. Se texten till bild 5.7 )
| Därvid utgjorde de urgamla judisk-kristna etiska och moraliska värderingarna en betydligt stabilare grund för vad man då ansåg vara rätt och fel, än de flyktiga värderingar som nu allt mer gör sig gällande på dagens hårdnande marknad. |
| Soros varnar därför starkt, för att marknadskrafterna kan skapa ett kaos, som kan leda till det globala kapitalistiska systemets fall, om det fortsättningsvis får spela fritt på de ekonomiska och finansiella områdena. |
Våra öppna samhällen borde därvid kännetecknas av:
I varje fall lär en stor kris leda till:
Om det kapitalistiska systemet går segrande ur den nuvarande krisen, kommer världsekonomin att bli ännu mer dominerad av internationella börsnoterade företag. Den hårda konkurrensen kommer inte att tillåta dem ta sociala hänsyn, såsom att upprätthålla en sysselsättning som skadar vinsterna.
| Enligt Soros kommer därför hotet i vår egen tid inte längre från totalitära stater, utan från instabiliteter i det globala kapitalistiska systemet, om vi inte erkänner bristerna och korrigerar i tid. |
| Om människorna inte tror på det öppna samhällets fördelar och är villiga att begränsa sin egennytta för att bevara det, kommer det öppna samhället knappast att överleva. |
| . Den gyllene regel som Jesus gav oss är:"gör mot andra, som vi vill att de skall göra mot oss". |
Om landet vore ett aktiebolag, så skulle det sannolikt redan ha gått i konkurs, eftersom den japanska staten skaffat sig världens största statsskuld, något mellan 24-70 000 miljarder kronor, beroende på hur man värderar tillgångarna, eller närmare 130 procent av BNP. ( Som jämförelse kan vi nämna att Sveriges statsskuld är 52 % av BNP eller ca 1 400 miljarder kronor.)
Japans problem smittade, som vi sett, av sig till övriga Asiatiska ekonomier. Trots allt som gjorts är det för tidigt att definitivt blåsa faran över för denna gång.
Bild 3.14.2 visar den otroliga ökningen av Stockholmsbörsens omsättning under 90 talet, som under år 2000 passerade 4000 miljarders nivån. På 70 talet pendlade omsättningen mellan 1-2 miljarder per år, vilket värde börsen numera omsätter på en enda timme.
|
|
En liten försmak av hur en framtida stor börskrasch kan se ut, fick vi på hösten 2000, när luften började gå ur den grovt övervärderade IT-sektorn i USA och Sverige. På ett halvår, mellan mars och september, sjönk börsvärdet på den amerikanska Nasdaq börsen för 280 bolag med minst 75 % eller hela 17 000 miljarder kronor bild 3.14.3 Över 22 000 personer blev arbetslösa och över 16% av dot.com bolagen gick i konkurs, eller mer än 130 på mindre än ett år. På den svenska börsen blev utvecklingen relativt lika den i USA. Bild 3.14.4 Rekordåligt gick det för flaggskeppet Framfab tätt följt av Icon, Cell, Cybercom och Adcore. Framfab föll hela 92%, från över 300 kronor till ca 20 kronor per aktie. Tre av Sveriges storinvesterare förlorade tillsammans över 3 miljarder kronor.
|
|
När du läst detta, gå då för ett ögonblick tillbaka till avsnitt 2 och läs profetia SK 4. På dess andra sida talar Gud om en kommande världsvid ekonomisk depression. Lägg nu speciellt märke till att:
| Gud manar oss kristna till, att innan dess ha lärt oss, att vara ledda av honom även i våra dagliga arbeten. Då först kan Gud hjälpa oss även under kriser. |
| "Förtröttas inte att göra gott och att lindra nöd" |
|
|
|
|