7.Samhällets behov av nödårsförsörjning

Innehåll

• Detta är 'nödförsörjning' av el och värme
• Vilka krav ställs på kommunstyrelsen?
• Åtgärder för att minska sårbarheten - ett exempel från en kommun
• Kommunvis demonstration av nödårsförsörjningen
• Vi behöver vakna upp och inse vår situation

(Utdrag ur bokmanuskript "Det stora energibedrägeriet" av Kenneth Walve och Sam Ekholm )

Sårbarheten går att minska

I ett tidigare avsnitt har vi belyst det moderna men sårbara samhället. Är då läget hopplöst? Finns det inget man kan göra som vanlig medborgare? Vilka politiska beslut behövs? Låt oss ställa dessa frågor om elförsörjningen.

Vi författare menar att slaget inte är förlorat. Det går att komplettera det energisystem vi nu har, så att landets invånare åtminstone klarar sin överlevnad. Men då krävs att vi satsar medvetet på att åtminstone klara 'nödförsörjningen' av energi, vatten och mat.

Insatser måste göras på olika nivåer

• Nationellt måste man öka möjligheten att kunna improvisera driften av det storskaliga kraftsystemet. Det måste vara möjligt att dra nytta av kraftverk även om det storskaliga elnätet är skadat av sabotage och krigshandlingar. Detta kräver komplettering i kraftverk och övningar. Övningarna gäller både de som arbetar i kraftverk och de som driver elnätet.
• Kommunen: Men inte ens med stora möjligheter att improvisera driften av storskaliga elsystemet kommer alla konsumenter att få el. Hela städer kanske får vara utan el i veckor. Då krävs planering på kommunnivå.
• Individuellt: Ingen av oss kommer från personligt ansvar. Vi måste både bevaka vad som görs i kommunen, och vad vi själva kan bidraga med. Inte minst gäller det villaägarna, som vi snart skall berätta om.

Detta är 'nödförsörjning' av el och värme

Denna nödårsförsörjning skulle kunna klaras helt med inhemsk energi som ved, torv, vattenkraft och små vindkraftverk (200 - 300 kW/styck). De inhemska alternativa energislagen har varit dyrare och lär väl alltid förbli så jämfört med dagens storskaliga automatiserade fredsproduktion av värme och el. Men om det nu gäller att skapa överlevnad i kriser borde alla vara villiga att betala mer för en begränsad produktion.

Vårt förslag är

1. Behåll kärnkraften så länge den är säker, för att i möjligaste mån klara försörjning på nationell nivå. Kärnbränslet i ett kärnkraftverk räcker till 2 års körning.Större lager går lätt att ordna. Kritiskt är snarare behovet av reservdelar.
2. Investera istället ca 10 - 30 % av avvecklingskostnaden till att skapa en nödårsförsörjning baserad helt på inhemska alternativ. På så sätt hjälper vi igång dem, och får se vad de klarar och vad de kostar.
3. För att nödårsförsörjningen skall kunna fungera i kris måste troligen delar av den köras då och då i fredstid. Låt en mindre energiskatt på fredsförbrukningen betala skillnaden i driftkostnad.

Vilka krav ställs på kommunstyrelsen?

Kommunen har en nyckelroll för försörjningen av energi, vatten, avlopp och andra tjänster. Detta gäller såväl under normala förhållanden som under kris och krigsförhållanden. Nedan följer en lista över några av kommunens ansvarsområden.

Energi - Planer skall finnas för att under fredsförhållanden klara tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen.

Kommunen skall övervaka att miljöförordningar följs av företag inom kommunen (Tidigare övervakning från länsstyrelserna fungerade dåligt. Man hoppas nu på kommunerna.) Ett delområde som ingår är

Radon - Varje kommun är skyldig att genom byggnadsnämnden stoppa uppförande av nya radonhus på högradonmark, genom hälsovårdsnämnden identifiera alla redan befintliga högradonhus, och verka för att husägarna sanerar dem samt därvid förmedla statliga bidrag. Detta arbete går extremt trögt!

Krig och kris - Som vi redan nämnt skall kommunen leda lokala civilförsvarsverksamheten under beredskapsförhållanden. Dessutom skall kommunen ha upprättat planer enligt följande

• ledningsplan
• informationsplan
• skyddsplan
• planer för socialtjänst
• el- och värmeförsörjning
• skolverksamhet
• kollektiv utspisning

• vara noga med planläggnings-, övnings- och utbildnings-verksamheten. "Härigenom kommer realiserbarheten i upprättade planer att kunna prövas."
• analysera konsekvenserna av störningar såväl i fred som under kriser och i krig.
• studera konsekvenserna för den kommunaltekniska försörjningens säkerhet (vatten, värme, avlopp, el). "De gångna årens erfarenheter visar att tillgången på reservkraftaggregat för fredstida behov är av stor betydelse för såväl kommuner och landstingskommuner som näringsidkare."

• Har vår kommunstyrelse tagit uppgiften på allvar? Är planerna mer än bara papperstigrar?
• Hur skaffas nödvändiga resurser och var finns den stab av planerare och tekniker inom vår kommun som följer upp planerna och prövar deras realism?

Åtgärder för att minska sårbarheten
- exempel från en kommun

• 13.000 fjärrvärme-värmda höghuslägenheter
• 2.000 oljevärmda villor
• 6.000 elvärmda villor
• Totalt 21.000 lägenheter

Nackdelen med Sveriges och denna modellkommuns energiförsörjning är en så stor sårbarhet att hela eller stora delar av vår existens hotas.

Oljebrist - Om Sverige avspärras från oljeimport uppstår oljebrist i landet inom ett år. Det betyder att oljan för fjärrvärmecentralerna tar slut innan man hinner bygga om dem för alternativa inhemska bränslen som torv eller ved. Höghusen blir då obeboeliga vintertid.

Elbortfall - Ett elkraftbortfall vintertid exempelvis p g a sabotage slår ännu hårdare. Inom 3 dygn blir såväl höghus som villor obeboeliga. Dricksvatten och värmesystem fryser sönder och avloppen kan svämma över.

Möjliga motåtgärder

Genom ett flertal relativt enkla motåtgärder, som vi vidtar i tid, kan vi minska vår sårbarhet och öka chansen för överlevnad även i landsomfattande krissituationer. Åtgärderna kan indelas i två grupper:

Energisparande åtgärder - Genom att vidta ett antal relativt billiga åtgärder kan energiförbrukningen minskas 20 - 40 %, så att en nödårsförsörjning blir lättare att klara av.

Överlevnad i kriser - Överlevnad i villor är enklast att klara av. För att kunna bo kvar i höghusen krävs större förberedelser.

Mål och medel för överlevnad

Ett första mål borde vara att Järfälla skulle klara en hel nödårsvinter. Härmed avses långvarig oljebrist eller kortvarig elbrist då höghusen blir obeboeliga. Folket överlever då om 2-3 familjer flyttas ihop i varje villa som byggts om enligt ovan. Bilaga 7.1 - 7.2 (nedan) visar erforderliga åtgärder för el- och oljevärmda villor.

Nästa mål kan vara att alla skall bo kvar i sina ordinarie lägenheter. Detta kräver bl a nya panncentraler fastän med sänkt standard, dvs utan varmvatten och 10 - 15 grader inomhus.

• Första målet kan vi nå genom privata initiativ från villaägarnas sida.

• Nästa mål kräver däremot mer omfattande åtgärder, av såväl kommun som bostadsrättsföreningar.

I båda fallen synes det önskvärt att opolitiska organisationer som våra kyrkor engagerar sig. Deras uppgift blir att väcka folket och skapa en folkrörelse för energisparande i kommunen under samordning av de ansvariga kommunala organen.

(Texten till avsnittet om Järfälla kommun utgör ett bearbetning av en rapport utarbetad av en beredskapsgrupp 1980 i Järfälla Pingstförsamling (Aspnäskyrkan) tillsammans med Sam Ekholm.)

Kommunvis demonstration av nödårsförsörjningen

Förutsättningar (tre faser) Den hotsituation (scenario) som finns i bakgrunden är följande, men naturligtvis måste testerna begränsas i tid och rum.

1. Antag kommunen råkar ut för 2 dygns elavbrott kall vintertid, på grund av att de transformatorer skadats som försörjer nätet i kommunen.
2. Efter dessa 2 dygn kan el levereras till kommunen, men bara till begränsad mängd (1/5 av max- behovet) genom nödomkopplingar i elnätet. Denna situation antages vara i 2 veckor.
3. Därefter kan hälften av normala leveranser ske.

Demonstration av de första två dygnen (fas 1)

Det kan vara farligt för människoliv att göra en demonstration i full skala. Därför begränsas demonstrationen till enskilda delar av kommunens beredskapsplaner. Några exempel ges nedan.

1. Kommunen har t.ex. bestämt att ett par skolor skall fungera som utspisningslokaler. Hur detta skall gå till måste då demonstreras, sedan elen till skolan brutits bort.
2. De bostäder som ej kan hållas varma, behöver utrymmas efter 6 - 20 timmar. Några bostadsområden väljs därför ut så att kommunen får demonstrera hur inkvartering kan klaras trots elavbrott.
3. Vattenförsörjningen demonstreras. Om inga nödelaggregat finns för vattenpumpar, kommer vattnet i kranarna att upphöra efter kanske 6 timmar. Detta förutsättes t.ex. vid utspisningen.
4. Transporter skall kunna klaras av människor och förnödenheter. Om bensinmackarna i kommunen ej har reservelaggregat förutsättes att ingen bensin eller olja kan erhållas.
5. Informationen till kommuninvånarna demonstreras. Klarar sig närradiosändaren utan elnätet? Finns några andra sätt att nå kommuninvånarna med meddelanden? Telefonerna förutsätts vara ur funktion efter 8 timmar. Då är nämligen batterierna i telestationerna slut, om televerket inte har speciella reservelaggregat.
6. Om kommunen har ett kraftverk inom sitt område, får detta användas. Men man måste visa att de kan startas utan el från omvärlden. Regleregenskaperna för ö-drift testas också.

Demonstration av de två efterföljande veckorna (fas 2)

Demonstrationerna för denna fas kan nog kortas ned till en eller två dagar. Man måste demonstrera hur man kan nyttiggöra den begränsade elmängden. Detta är i första hand en teknisk fråga för energiverket på orten.

• Man måste t.ex. demonstrera hur man kan göra omkopplingar i elnätet, så att den begränsade elen kan prioriteras för de mest nödvändiga verksamheterna i samhället t.ex. belysning i samhället, körning av vissa värmecentraler och cirkulationspumpar för fjärrvärmevatten, utspisningslokaler och matvarubutiker för att rädda kylvaror.
• Om man inte klarar detta skall man åtminstone demonstrera hur man med omkopplingar kan ge el till olika bostadsområden några timmar i taget.

Demonstrationen skall vara offentlig

Det är viktigt att större demonstrationer bevakas av press och andra intresserade. Kanske första demonstrationen blir en nedslående erfarenhet med rent av chockartade upptäckter. Men detta får då bli en sporre för politikerna och invånarna i kommunen. Dessutom blir det lättare att få med sig allmänheten när pengar behöver anslås för att minska sårbarheten.

Nästa demonstration något år senare, när nödårsförsörjningen av värme och el ordnats, kanske kan bli en folkfest, om än med en allvarlig bakgrund.

Vi behöver vakna upp och inse vår situation

Trög radonsanering

I mitten av 1990-talet uppfattade jag läget ungefär på följande sätt: Trots den större offentliga insynen gick radonsaneringen alldeles för trögt. Med nuvarande gränsvärde 200 Bq/kubikmeter radongashalt bor uppskattningsvis var 10:e svensk i ett radonhus. Men bara en av 10 vet om det. Av radonhusen som låg över det gamla gränsvärdet, hade bara 10 % identifierats och endast 2 % åtgärdats trots 10 års arbete. Åtgärderna hade i huvudsak gjorts i landets mera skötsamma kommuner. Av de åtgärdade husen hade mellan 30-40% misslyckats.

Hälften av våra kommuner hade i stort sett inte gjort något alls. Endel hade inte ens slutat upp att bygga nya radonhus. Därmed är de juridiskt sett lagbrytare, utan att de riskerar någon påföljd. När företag eller enskilda förbryter sig mot lagens krav riskerar de åtal och fängelse. Men kommunerna får fortsätta som inget hänt.

Ännu trögare beredskapsplanering?

Vi befarar att många kommuners beredskapsplanering sköts ännu sämre än radonsaneringen i skydd av hemligstämplingen.

Därför behövs en folkväckelse

Enda sättet att få en tillräckligt radikal ändring till stånd är att kommuninvånarna:

• börjar med att kräva att kommunledningen gör en redovisning av nuvarande status när det gäller radonsanering och beredskapsplanering, och visar nuvarande åtgärdsplan för att genomföra lagstadgade skyldigheter inom skälig tid,
• och sedan man blivit informerad om sakläget också aktivt engagerar sig i energi- och saneringsgrupper för att lösa uppgifterna inom en 5-10 års period.

Bilaga 7.1

1. ENERGISPARANDE ÅTGÄRDER:

1. Isolera bort köldbryggor
2. Täta fönster
3. Reflexpapper bakom elvärmeelement
4. Individuell förbättrad reglering av värmeelement
5. Olika dag- och natt- temperatur
6. Tredje glas (extra innerglas= billigt, treglas = dyrt)
7. Värmeåtervinning för ventilation
8. Solpaneler för pooler och varmvatten

2. ÖVERLEVNAD I VILLOR:

1. Braskamin för ved eller torv
2. Kokmöjlighet om den inte ingår i eldstaden
3. Dricksvatten från brunn, eller sjövatten filtrerat med kolfilter
4. Matreserv
5. Utedass

1. Kombinationspanna eller
2. Braskamin för ved eller torv
3. Kokmöjlighet om den inte ingår i eldstaden
4. Dricksvatten från brunn, eller sjövatten filtrerat med kolfilter
5. Matreserv
6. Utedass
7. Antifrostmedel i värmesystem
8. Nödelförsörjning för cirkulationspump och oljebrännare

Bilaga 7.2

KRIS-SAMHÄLLE: STANDARD, ÅTGÄRDER

Sänkt standard innebär:

• - inget varmvatten
• - 10 - 15 grader inomhus

Etapp 1a	Överlevnad i villor under 3 veckor höghusen måste evakueras och 2-3 familjer samsas i varje villa villorna förses med: (åtgärdas av enskilda villaägare) eldstad för ved, torv med kokmöjlighet dricksvatten från brunn/sjö matreserv för 3 veckor utedass antifrost medel i värmesystem nöd-elförsörjning för cirkulationspump
Etapp 1b	Överlevnad i villor under 3 år - begränsade bränsle- och livsmedeltransporter måste säkras - nöd-elförsörjning
Etapp 2a	Bo kvar i ord. bostäder 3 månader Åtgärdas av bostadsrättsföreningar och kommunala myndigheter och energiverk Nuvarande höga standard går ej att upprätthålla ens en dag vintertid. Sänkt standard kan innebära - inget varmvatten - 10 - 15 grader inomhus - åtgärder enligt etapp 1b samt - lokala värmecentraler för torv, ved (ej rökgasrening) - bränsleförråd - lokal, begränsad elproduktion eller central försörjning återställd
Etapp 2b	Bo kvar längre tid - långvarig livsmedels-, bränsle- och elförsörjning måste säkras

Bilaga 7.3

Brytpunkter beträffande känslighet

Tid	Funktion	Konsekvens
1 sekund	Magnetkranar	Gods kan falla ner
	Flygledning	Flygsäkerheten kan äventyras
	Operationsbelysning
	Datorer	Systemet stannar och information kan förloras
	Processindustri	Processen stannar med lång återstarttid som följd.
1 minut	Intensivvård	(Respiratorer, dialys osv.)
10-15 minuter	Smältande industri	Smält material hängande i traverser måste tas ned.
	Datorer med endast batterireserv	Systemet stannar utan informationsförlust
15-30 minuter	Fjäderfäuppfödning i stora anläggningar	Djuren dör
	Hissar	Instängda i hissar upplever obehag särskilt om ingen kontakt med personer utanför nås.
30 minuter	T-banan	Obehag för instängda i tunnlar
	Processindustri	Ugnar, rör sätts igen, återstarttid upp mot ett dygn
	Smältande industri	Risk för skador i masugn mm.
2 timmar	Stora svinstallar	Utebliven ventilation kan leda till att djuren kvävs.
	Mjölkkor	Dagsavkastningen sjunker.
	Vattenförsörjningen	I högt belägna områden blir allt fler utan vatten.
6 timmar	Smältande industri	Smältor stelnar i ugnar, många veckors stillestånd.
	Växthus	Skador beroende på årstiden genom torka eller frysning.
8 timmar	Vattenförsörjning	Stora delar av nätet riskerar inläckage av förorenat vatten.
	Värmeförsörjning	Problem särskilt i vårdinstitutioner
	Spädbarn	Hygien, mat.
	Mjölkkor	Risk för juverinflammation och bestående avkastningsminskning.
	SJ:s signaler m m	Tågdriften upphör nästan helt även om drivström finns.
10 timmar	Telestationer med batterireserv	Trafikavbrott
12-24 timmar	Människor och djur	Brist på vatten och lämplig föda.
	Landsvägstransporter	Drivmedelstankar tomma.
	Livsmedel	Kylda och frysta livsmedel förlorar sin hållbarhet och förstörs successivt. Distributionen av livsmedel till konsumenterna får svårigheter.
	Lokaler, bostäder	Utkylning vintertid. (betydligt tidigare i vissa hus).
	Avloppsreningsverk	Risk att den biologiska reningen kollapsar, med återstarttider på upp till 14 dagar.
Några dygn	Vardagslivet	Fungerar ej. Många arbetsplatser samt serviceinrättningar stängda.
	Reservelaggregat	Problem börjar uppstå: Bränslereserverna tar slut ( efter 3-5 dygn för tele- och radionät). Behov av aggregattillsyn ökar liksom riskerna för stopp på grund av fel.