Presentation av författarna Ge oss din åsikt Föregående sida Nästa sida

7.Samhällets behov av nödårsförsörjning

Innehåll

Samhällets nuvarande sårbarhet är oförsvarlig. Men ett ändring kräver ett nytänkande hos personer på alla nivåer: rikspolitiker, kommunpolitiker, tekniker, olika grupper och enskilda. Med planerad nödförsörjning kan samhället klara överlevnad en kall vinter även under avspärrning, sabotage och krig.

(Utdrag ur bokmanuskript "Det stora energibedrägeriet" av Kenneth Walve och Sam Ekholm )


Sårbarheten går att minska

De flesta av oss svenskar har upplevt elavbrott. Det kanske har varit kort, efter några minuter har elen kommit tillbaka. De minuterna har varit nyttiga, för då har vi börjat tänka efter. Tänk om elen inte kommer tillbaka förrän i morgon ... eller nästa vecka...?

I ett tidigare avsnitt har vi belyst det moderna men sårbara samhället. Är då läget hopplöst? Finns det inget man kan göra som vanlig medborgare? Vilka politiska beslut behövs? Låt oss ställa dessa frågor om elförsörjningen.

Vi författare menar att slaget inte är förlorat. Det går att komplettera det energisystem vi nu har, så att landets invånare åtminstone klarar sin överlevnad. Men då krävs att vi satsar medvetet på att åtminstone klara 'nödförsörjningen' av energi, vatten och mat.

Insatser måste göras på olika nivåer

Detta är 'nödförsörjning' av el och värme

Vad behövs av el och värme för överlevnad? Teoretiskt vore det kanske nog med 20 % av behovet i fred. Men det kräver tekniska lösningar och planering som tyvärr sällan finns.

Denna nödårsförsörjning skulle kunna klaras helt med inhemsk energi som ved, torv, vattenkraft och små vindkraftverk (200 - 300 kW/styck). De inhemska alternativa energislagen har varit dyrare och lär väl alltid förbli så jämfört med dagens storskaliga automatiserade fredsproduktion av värme och el. Men om det nu gäller att skapa överlevnad i kriser borde alla vara villiga att betala mer för en begränsad produktion.

Vårt förslag är

  1. Behåll kärnkraften så länge den är säker, för att i möjligaste mån klara försörjning på nationell nivå. Kärnbränslet i ett kärnkraftverk räcker till 2 års körning.Större lager går lätt att ordna. Kritiskt är snarare behovet av reservdelar.
  2. Investera istället ca 10 - 30 % av avvecklingskostnaden till att skapa en nödårsförsörjning baserad helt på inhemska alternativ. På så sätt hjälper vi igång dem, och får se vad de klarar och vad de kostar.
  3. För att nödårsförsörjningen skall kunna fungera i kris måste troligen delar av den köras då och då i fredstid. Låt en mindre energiskatt på fredsförbrukningen betala skillnaden i driftkostnad.
Det hela blir väsentligt billigare än att avveckla kärnkraften. Samtidigt skapar vi ett "försvar på djupet" i Energi-Sverige, som kan bilda mönster för andra länder.


Vilka krav ställs på kommunstyrelsen?

Kommunstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet på lokal nivå. Den 1 januari 1987 övertog kommunerna ledningen av lokala civilförsvarsverksamheten under beredskapsförhållanden. Naturligtvis borde man redan nu ha upprättat planer.

Kommunen har en nyckelroll för försörjningen av energi, vatten, avlopp och andra tjänster. Detta gäller såväl under normala förhållanden som under kris och krigsförhållanden. Nedan följer en lista över några av kommunens ansvarsområden.

Energi - Planer skall finnas för att under fredsförhållanden klara tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen.

Kommunen skall övervaka att miljöförordningar följs av företag inom kommunen (Tidigare övervakning från länsstyrelserna fungerade dåligt. Man hoppas nu på kommunerna.) Ett delområde som ingår är

Radon - Varje kommun är skyldig att genom byggnadsnämnden stoppa uppförande av nya radonhus på högradonmark, genom hälsovårdsnämnden identifiera alla redan befintliga högradonhus, och verka för att husägarna sanerar dem samt därvid förmedla statliga bidrag. Detta arbete går extremt trögt!

Krig och kris - Som vi redan nämnt skall kommunen leda lokala civilförsvarsverksamheten under beredskapsförhållanden. Dessutom skall kommunen ha upprättat planer enligt följande

I försvarspropositionen 1986/87 betonas att man skall: Allvarliga frågor som alla kommuninvånare borde ställa sig är:

Åtgärder för att minska sårbarheten
- exempel från en kommun

Järfälla är på sätt och vis ett typexempel på vårt lands många stora samhällen som vuxit upp efter andra världskriget. (Järfälla är en kommun som ligger ett par mil nordväst om Stockholm). På energiområdet är Järfälla helt beroende av en centraliserad el- och värmeproduktion. Dess fördel är god ekonomi med hög miljöstandard. I kommunen fanns 1980 ca.

Energikriser

Nackdelen med Sveriges och denna modellkommuns energiförsörjning är en så stor sårbarhet att hela eller stora delar av vår existens hotas.

Oljebrist - Om Sverige avspärras från oljeimport uppstår oljebrist i landet inom ett år. Det betyder att oljan för fjärrvärmecentralerna tar slut innan man hinner bygga om dem för alternativa inhemska bränslen som torv eller ved. Höghusen blir då obeboeliga vintertid.

Elbortfall - Ett elkraftbortfall vintertid exempelvis p g a sabotage slår ännu hårdare. Inom 3 dygn blir såväl höghus som villor obeboeliga. Dricksvatten och värmesystem fryser sönder och avloppen kan svämma över.


Möjliga motåtgärder

Genom ett flertal relativt enkla motåtgärder, som vi vidtar i tid, kan vi minska vår sårbarhet och öka chansen för överlevnad även i landsomfattande krissituationer. Åtgärderna kan indelas i två grupper:

Energisparande åtgärder - Genom att vidta ett antal relativt billiga åtgärder kan energiförbrukningen minskas 20 - 40 %, så att en nödårsförsörjning blir lättare att klara av.

Överlevnad i kriser - Överlevnad i villor är enklast att klara av. För att kunna bo kvar i höghusen krävs större förberedelser.


Mål och medel för överlevnad

Ett första mål borde vara att Järfälla skulle klara en hel nödårsvinter. Härmed avses långvarig oljebrist eller kortvarig elbrist då höghusen blir obeboeliga. Folket överlever då om 2-3 familjer flyttas ihop i varje villa som byggts om enligt ovan. Bilaga 7.1 - 7.2 (nedan) visar erforderliga åtgärder för el- och oljevärmda villor.

Nästa mål kan vara att alla skall bo kvar i sina ordinarie lägenheter. Detta kräver bl a nya panncentraler fastän med sänkt standard, dvs utan varmvatten och 10 - 15 grader inomhus.

För att kunna bo kvar i höghusen krävs större åtgärder än för villorna. En möjlighet vore att bygga om den stora värmecentralen för alternativa bränslen. Ett enklare alternativ är att återinföra lokala värmecentraler, denna gång för alternativa bränslen. I båda fallen krävs dessutom lokal nöd-elproduktion för fjärrvärmepumpar och rökgasfläktar.

I båda fallen synes det önskvärt att opolitiska organisationer som våra kyrkor engagerar sig. Deras uppgift blir att väcka folket och skapa en folkrörelse för energisparande i kommunen under samordning av de ansvariga kommunala organen.

(Texten till avsnittet om Järfälla kommun utgör ett bearbetning av en rapport utarbetad av en beredskapsgrupp 1980 i Järfälla Pingstförsamling (Aspnäskyrkan) tillsammans med Sam Ekholm.)


Kommunvis demonstration av nödårsförsörjningen

I de flesta kommunerna är engagemanget dåligt för beredskap mot elavbrott. Allmänheten räknar nog med att kommunansvariga och energiverket klarar problemen. I kommunledningen nöjer man sig många gånger med några pappersplaner och enstaka punktinsatser. Men för att kommuninvånarna själva skall kunna förstå situationen behövs en demonstration av beredskapen i kommunen. Här följer en kort skiss hur den bör gå till.

Förutsättningar (tre faser) Den hotsituation (scenario) som finns i bakgrunden är följande, men naturligtvis måste testerna begränsas i tid och rum.

  1. Antag kommunen råkar ut för 2 dygns elavbrott kall vintertid, på grund av att de transformatorer skadats som försörjer nätet i kommunen.
  2. Efter dessa 2 dygn kan el levereras till kommunen, men bara till begränsad mängd (1/5 av max- behovet) genom nödomkopplingar i elnätet. Denna situation antages vara i 2 veckor.
  3. Därefter kan hälften av normala leveranser ske.

Demonstration av de första två dygnen (fas 1)

Det kan vara farligt för människoliv att göra en demonstration i full skala. Därför begränsas demonstrationen till enskilda delar av kommunens beredskapsplaner. Några exempel ges nedan.

  1. Kommunen har t.ex. bestämt att ett par skolor skall fungera som utspisningslokaler. Hur detta skall gå till måste då demonstreras, sedan elen till skolan brutits bort.
  2. De bostäder som ej kan hållas varma, behöver utrymmas efter 6 - 20 timmar. Några bostadsområden väljs därför ut så att kommunen får demonstrera hur inkvartering kan klaras trots elavbrott.
  3. Vattenförsörjningen demonstreras. Om inga nödelaggregat finns för vattenpumpar, kommer vattnet i kranarna att upphöra efter kanske 6 timmar. Detta förutsättes t.ex. vid utspisningen.
  4. Transporter skall kunna klaras av människor och förnödenheter. Om bensinmackarna i kommunen ej har reservelaggregat förutsättes att ingen bensin eller olja kan erhållas.
  5. Informationen till kommuninvånarna demonstreras. Klarar sig närradiosändaren utan elnätet? Finns några andra sätt att nå kommuninvånarna med meddelanden? Telefonerna förutsätts vara ur funktion efter 8 timmar. Då är nämligen batterierna i telestationerna slut, om televerket inte har speciella reservelaggregat.
  6. Om kommunen har ett kraftverk inom sitt område, får detta användas. Men man måste visa att de kan startas utan el från omvärlden. Regleregenskaperna för ö-drift testas också.
Demonstrationerna enligt ovan måste naturligtvis kombineras på olika sätt. Exempelvis måste transporter klaras till bespisningslokalen.


Demonstration av de två efterföljande veckorna (fas 2)

Demonstrationerna för denna fas kan nog kortas ned till en eller två dagar. Man måste demonstrera hur man kan nyttiggöra den begränsade elmängden. Detta är i första hand en teknisk fråga för energiverket på orten.


Demonstrationen skall vara offentlig

Det är viktigt att större demonstrationer bevakas av press och andra intresserade. Kanske första demonstrationen blir en nedslående erfarenhet med rent av chockartade upptäckter. Men detta får då bli en sporre för politikerna och invånarna i kommunen. Dessutom blir det lättare att få med sig allmänheten när pengar behöver anslås för att minska sårbarheten.

Nästa demonstration något år senare, när nödårsförsörjningen av värme och el ordnats, kanske kan bli en folkfest, om än med en allvarlig bakgrund.


Vi behöver vakna upp och inse vår situation

Beredskapsplaneringen är delvis hemlig. Låt oss därför jämföra med hur man klarar en annan krisplanering som är offentlig, nämligen radonsaneringen.

Trög radonsanering

I mitten av 1990-talet uppfattade jag läget ungefär på följande sätt: Trots den större offentliga insynen gick radonsaneringen alldeles för trögt. Med nuvarande gränsvärde 200 Bq/kubikmeter radongashalt bor uppskattningsvis var 10:e svensk i ett radonhus. Men bara en av 10 vet om det. Av radonhusen som låg över det gamla gränsvärdet, hade bara 10 % identifierats och endast 2 % åtgärdats trots 10 års arbete. Åtgärderna hade i huvudsak gjorts i landets mera skötsamma kommuner. Av de åtgärdade husen hade mellan 30-40% misslyckats.

Hälften av våra kommuner hade i stort sett inte gjort något alls. Endel hade inte ens slutat upp att bygga nya radonhus. Därmed är de juridiskt sett lagbrytare, utan att de riskerar någon påföljd. När företag eller enskilda förbryter sig mot lagens krav riskerar de åtal och fängelse. Men kommunerna får fortsätta som inget hänt.


Ännu trögare beredskapsplanering?

Vi befarar att många kommuners beredskapsplanering sköts ännu sämre än radonsaneringen i skydd av hemligstämplingen.

Därför behövs en folkväckelse

Enda sättet att få en tillräckligt radikal ändring till stånd är att kommuninvånarna:

Vi behöver en väckelse, som engagerar folket i svensk radonsanering och krisberedskap. Vi kan här hämta inspiration från folkrörelserna i öststaterna, som resulterade i murens fall och började förändra deras förstelnade och byråkratiska system.


Bilaga 7.1

1. ENERGISPARANDE ÅTGÄRDER:

  1. Isolera bort köldbryggor
  2. Täta fönster
  3. Reflexpapper bakom elvärmeelement
  4. Individuell förbättrad reglering av värmeelement
  5. Olika dag- och natt- temperatur
  6. Tredje glas (extra innerglas= billigt, treglas = dyrt)
  7. Värmeåtervinning för ventilation
  8. Solpaneler för pooler och varmvatten
Åtgärd 1 - 6 är billiga, 1.000 - 5.000 kr/st (plus eget arbete)
Åtgärd 7 - 8 är dyra, 25.000 - 40.000 kr/st (plus eget arbete)


2. ÖVERLEVNAD I VILLOR:

2.1- ELVÄRMDA VILLOR förses med
  1. Braskamin för ved eller torv
  2. Kokmöjlighet om den inte ingår i eldstaden
  3. Dricksvatten från brunn, eller sjövatten filtrerat med kolfilter
  4. Matreserv
  5. Utedass
2.2- OLJEVÄRMDA VILLOR förses med
  1. Kombinationspanna eller
  2. Braskamin för ved eller torv
  3. Kokmöjlighet om den inte ingår i eldstaden
  4. Dricksvatten från brunn, eller sjövatten filtrerat med kolfilter
  5. Matreserv
  6. Utedass
  7. Antifrostmedel i värmesystem
  8. Nödelförsörjning för cirkulationspump och oljebrännare


Bilaga 7.2

KRIS-SAMHÄLLE: STANDARD, ÅTGÄRDER

Politiskt
accepterad standard
Åtgärder
av
KRIS - SAMHÄLLE
KRISENS VARAKTIGHET
    3 dagar 3 veckor 3 mån 3 år
Nödårs-
standard
Enskilda
villaägare
  Etapp 1a och Etapp 1b
ÖVERLEVNAD I VILLOR
Sänkt
standard
Kommunala
myndigheter
    Etapp 2a och Etapp 2b
BO KVAR I ORDINARIE BOSTÄDER
Nuvarande
höga
standard
  NULÄGE
Går ej att upprätthålla ens en dag vintertid
Resultat: Kris och utslagning

Sänkt standard innebär:

Följande krävs i de olika etapperna

Etapp 1a Överlevnad i villor under 3 veckor

  1. höghusen måste evakueras och
  2. 2-3 familjer samsas i varje villa
  3. villorna förses med: (åtgärdas av enskilda villaägare)
  • eldstad för ved, torv med
  • kokmöjlighet
  • dricksvatten från brunn/sjö
  • matreserv för 3 veckor
  • utedass
  • antifrost medel i värmesystem
  • nöd-elförsörjning för cirkulationspump
Etapp 1b Överlevnad i villor under 3 år

- begränsade bränsle- och livsmedeltransporter måste säkras
- nöd-elförsörjning


Etapp 2a Bo kvar i ord. bostäder 3 månader Åtgärdas av bostadsrättsföreningar och kommunala myndigheter och energiverk

Nuvarande höga standard går ej att upprätthålla ens en dag vintertid.
Sänkt standard kan innebära - inget varmvatten - 10 - 15 grader inomhus

- åtgärder enligt etapp 1b samt
- lokala värmecentraler för torv, ved (ej rökgasrening)
- bränsleförråd
- lokal, begränsad elproduktion eller central försörjning återställd

Etapp 2b Bo kvar längre tid

- långvarig livsmedels-, bränsle- och elförsörjning måste säkras

Bilaga 7.3

Brytpunkter beträffande känslighet

Som framgår av tabellen nedan varierar känsligheten för elavbrott starkt för olika funktioner i samhället. Utdrag ur den statliga utredningen (SOU 1984:69)

Tid Funktion Konsekvens
1 sekund Magnetkranar Gods kan falla ner
Flygledning Flygsäkerheten kan äventyras
Operationsbelysning  
Datorer Systemet stannar och information kan förloras
Processindustri Processen stannar med lång återstarttid som följd.
1 minut Intensivvård (Respiratorer, dialys osv.)
10-15 minuter Smältande industri Smält material hängande i traverser måste tas ned.
Datorer med endast batterireserv Systemet stannar utan informationsförlust
15-30 minuter Fjäderfäuppfödning i stora anläggningar Djuren dör
Hissar Instängda i hissar upplever obehag särskilt om ingen kontakt med personer utanför nås.
30 minuter T-banan Obehag för instängda i tunnlar
Processindustri Ugnar, rör sätts igen, återstarttid upp mot ett dygn
Smältande industri Risk för skador i masugn mm.
2 timmar Stora svinstallar Utebliven ventilation kan leda till att djuren kvävs.
Mjölkkor Dagsavkastningen sjunker.
Vattenförsörjningen I högt belägna områden blir allt fler utan vatten.
6 timmar Smältande industri Smältor stelnar i ugnar, många veckors stillestånd.
Växthus Skador beroende på årstiden genom torka eller frysning.
8 timmar Vattenförsörjning Stora delar av nätet riskerar inläckage av förorenat vatten.
Värmeförsörjning Problem särskilt i vårdinstitutioner
Spädbarn Hygien, mat.
Mjölkkor Risk för juverinflammation och bestående avkastningsminskning.
SJ:s signaler m m Tågdriften upphör nästan helt även om drivström finns.
10 timmar Telestationer med batterireserv Trafikavbrott
12-24 timmar Människor och djur Brist på vatten och lämplig föda.
Landsvägstransporter Drivmedelstankar tomma.
Livsmedel Kylda och frysta livsmedel förlorar sin hållbarhet och förstörs successivt.
Distributionen av livsmedel till konsumenterna får svårigheter.
Lokaler, bostäder Utkylning vintertid. (betydligt tidigare i vissa hus).
Avloppsreningsverk Risk att den biologiska reningen kollapsar, med återstarttider på upp till 14 dagar.
Några dygn Vardagslivet Fungerar ej. Många arbetsplatser samt serviceinrättningar stängda.
Reservelaggregat Problem börjar uppstå:
Bränslereserverna tar slut ( efter 3-5 dygn för tele- och radionät). Behov av aggregattillsyn ökar liksom riskerna för stopp på grund av fel.

Presentation av författarna Ge oss din åsikt Föregående sida Nästa sida